Reportage

  • Den lilla föreningen för de stora frågorna

    I år firar Föreningen för folkbildningsforskning 30 år. En av grundarna var nyligen bortgångne Gösta Vestlund, som i kommande årsbok berättar att tanken bakom att starta föreningen var att stimulera kontakter mellan forskare och folkbildare, att uppmärksamma finansiärerna på behovet av forskning om folkbildning, att informera om forskningsresultat och litteratur, verka för arkivfrågor samt främja internationellt samarbete.
  • Han forskar om civilsamhället och dess handböcker

    Niklas Hill har gått in på näst sista året på sin forskarutbildning vid Stockholms universitet. Han tog med sig sitt engagemang för civilsamhället och föreningsutveckling in i sin forskning, som han ägnar åt föreningshandböckerna. Både vad som faktiskt står i dem och vad man kan läsa mellan raderna.
  • Stickning – en rörelse i civilsamhället

    Ann-Kristin Boström, affilierad forskare vid Encell, skriver om stickning och välbefinnande.
  • Ny rapport om civilsamhällets roll i integrationen

    Under brinnande flyktingkris 2015 drogs en lång rad insatser och projekt igång i det svenska civilsamhället, för att välkomna och integrera de som tvingades fly hit. McMaster University i Kanada har sedan flera år drivit ett stort projekt för att analysera civilsamhällets roll i mottagningssystemet, där en del i det är att jämföra hur det ser ut i Sverige respektive Kanada. Den svenska delen av projektet har nu resulterat i en första rapport.
  • Där sömnad, sammanhang och svenska lyfter varandra

    I ett av centrala Luleås äldsta hus, strax intill kyrkan, hittar man Sömnadskollektivet. Här möter skräddarens traditionella hantverk den heta återbrukstrenden. Här hittar några personer tillbaka till arbetslivet samtidigt som några andra finner sin plats i ett nytt land. Ut genom dörren kommer lagade vinterjackor, sirliga grönsakspåsar och framtidshopp.
  • ”Civilsamhället har en lång tradition av att utveckla nytänkande lösningar”

    I Sverige finns det en kvarts miljon ideella organisationer. Verksamheterna skapar en meningsfull fritid, arbetstillfällen, främjar hälsa, förmedlar kunskap och når många olika grupper i samhället. Det civila samhället, med sina 200 000 anställda och fyra miljoner frivilliga, glöms ofta bort, både av forskare och i den allmänna debatten om vilka som kan bidra till samhället. I ett pågående forskningsprojekt kartläggs nu organisationers insatser för att inkludera människor i arbetslivet.
  • De har skrivit en bok som ska bli oljig och mjölig

    Fler behöver välja yrkesutbildningar på gymnasiet för att företagen ska kunna hitta folk att anställa. Ändå hamnar yrkeslärare och elever gång på gång i skymundan, i debatten, i forskningen och i skolornas fysiska utformning. Men nu i vår kommer en bok dedikerad enbart till yrkesdidaktiken och dess dilemman.
  • Funderingar från ett YH-klassrum blev en avhandling

    Johanna Köpsén var med redan när KY blev YH. Mitt i yrkeshögskolans framgångsrika utvecklingsresa funderade hon bland annat på hur denna ovanliga utbildningsform kunde bli ännu bättre för studenten. Det ena ledde till det andra, som ledde till en forskarutbildning och en doktorstitel.
  • YH-projekt om flexibla utbildningar går i mål

    Tekniska högskolan i Jönköping var en av tio aktörer som var med och delade på lika många miljoner i en utlysning från UHR 2019. Syftet med utlysningen var att utveckla distansundervisningen inom yrkeshögskolan och högskolan. I Jönköping fick man pengar för ett projekt där tanken var att utbildningsledare och huvudlärare inom de YH-samarbeten som högskolan har skulle kunna utbyta erfarenheter med varandra, få tillgång till gemensam kompetensutveckling och ett nätverk för framtida samarbete kring distansundervisning inom YH.
  • Rekordmånga ansökningar och stort intresse för korta kurser

    Yrkeshögskolan kan summera 2020 med fina siffror. Sedan tidigare planerade satsningar på korta YH-utbildningar passade väl in i de extra behov av omställning som pandemin skapade. 2021 kommer det att slås rekord i antalet utbildningsplatser – igen.
  • Forskargruppen Vuxnas lärande vid Stockholms universitet

    Forskarna i den grupp som fokuserar på vuxnas lärande vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholmsuniversitet har som mål att utveckla kunskap om hur vuxna deltar i och lär sig av övergångar i livet. Övergångar mellan till exempel utbildning och arbete, arbete och fritid eller mellan olika utbildningsformer.
  • Forskningsmiljön vuxenpedagogik och folkbildning vid Linköpings universitet

    Det går inte att prata om forskning om vuxenpedagogik i Sverige utan att nämna Linköpings universitet och Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Två starka forskningsmiljöer, vuxenpedagogik och folkbildning respektive yrkesutbildning och yrkesdidaktik, gör avdelningen till en viktig aktör när det kommer till forskning om frågor som rör vuxenutbildning, folkbildning och yrkesutbildning.
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk

    Vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk pågår ett forskningsprojekt där yrkesutbildning kombineras med språkstudier. Ett av målen är att kunna presentera didaktiska principer för kombinerade språk- och yrkesutbildningar för kortutbildade vuxna.
  • Encell och året som gått

    Vi på Encell inledde 2020 med en rivstart, en helt nybakad professor inom livslångt lärande.
  • Avhandlingsåret 2020

    Här har vi listat några av årets intressanta avhandlingar från svenska lärosäten, för den som är intresserad av livslångt lärande i någon form. Från arbetsliv till yrkesutbildning och ålderdom.Så många avhandlingar, så lite tid.
  • Kliv in i ett universum av text och lär dig att analysera det

    Tänk dig en klassiker du gillar. Vi tar Stolthet och fördom av Jane Austen. Du har läst den flera gånger och det är nästan som om du och Elizabeth Bennet känner varandra. Hur reagerar du när boken Stolthet och fördom och zombier lanseras?
    På samma sätt som Anette Svensson kanske: ”Herregud, har de förstört den!?”

  • Stort intresse för att skriva i grupp

    Premiären för Jönköpings litteraturhus stora satsning Skrivarhubben fick, som så mycket annat, flytta ut på nätet. Det hela blev ändå riktigt lyckat. Tre dagar med workshops och författarsamtal resulterade bland annat i 16 nystartade skrivarcirklar.
  • Litteratur – och samtal om den – kan hjälpa vid psykisk ohälsa

    Om du gillar att läsa så håller du säkert med om att läsningen får dig att må bra. Men vad är det som gör att litteraturen påverkar vårt välbefinnande och i vilken utsträckning kan den faktiskt hjälpa den som mår dåligt? Cecilia Pettersson forskar och undervisar om biblioterapi, ett relativt okänt fenomen i Sverige.
  • Vem ska lära oss att älska läsning?

    För ett par år sedan, när det gick att intervjua människor utan att hålla avstånd, träffade jag Åse Hedemark på trappan utanför Carolina Rediviva i Uppsala. Åse är lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) vid Uppsala universitet och när vi träffades hade hon nyss dragit igång ett nytt forskningsprojekt, tillsammans med kollegor vid Högskolan i Borås.
    – Det handlar om att titta på hur man från politiskt håll har konstruerat en idealbild av vilken läsning och vilka läsare som är eftersträvansvärda, berättade hon.

  • Den lilla människans historia blir lärandets turbo

    Anders Dybelius är lektor i historia med inriktning mot historiedidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Såväl i sin forskning som i sin undervisning intresserar han sig särskilt för berättelsen och hur den kan förstärka lärandet.
    – Det jag gjorde väldigt tidigt i föreläsningssammanhang är att jag noterade att människor kom ihåg saker som jag hade sagt i samband med en berättelse, säger han.

Sidan uppdaterad