• Eldsjälar driver utvecklingen av öppna kurser

    – Det liknande en gerillarörelse i början. Jag tror att när det gäller öppna kurser, öppna utbildningar, MOOC:s, så har de mest kreativa och innovativa och de mest öppna kommit underifrån med eldsjälar, entusiaster som gör någonting, säger Alastair Creelman.
  • Fler kan ta till sig MOOC:s om de kombineras med ”studiecirkeltänk”

    Vid Campus Skellefteå pågår högre utbildning, forskning och ett arbete med att främja kompetensutveckling i Skellefteå med omnejd. Staden ligger mitt emellan två universitetsstäder, men på campus är dörren dessutom öppen till hela världen. Ida Lindh och hennes kollegor vid Campus Skellefteå har identifierat en pusselbit för att göra internationella MOOC:s mer tillgängliga och genomförbara – kör dem som en studiecirkel.
  • Rapport från Mötesplats OER

    Utvecklingen mot öppna lärresurser går framåt, men sakta.
  • Fem nya MOOC:s vid Linköpings universitet

    Öppna nätbaserade kurser kan vara ett bra alternativ för den enskilde som vill kompetensutveckla sig i sitt arbete eller lära sig något nytt på fritiden. För lärosäten kan de vara en del i arbetet med både rekrytering och marknadsföring, och ge möjlighet att nå nya grupper, något som man har arbetat med vid Linköpings universitet det senaste året.
  • Open Educational Resources - A Definition

    Open educational resources are materials used to support education that may be freely accessed, reused, modified and shared by anyone.
  • Panelsamtal om välmående, delaktighet och bildning

    Inspelning från Encells 20-årsjubileum.
  • Historieämnets betydelse för bildning och lärande senare i livet

    Anders Dybelus har frågat Senioruniversitets deltagare om intresset för historia.
  • Välbefinnande och delaktighet i folkhögskolan

    Joel Hedegaard och Martin Hugo om utbildningsstrukturer för personer med högfungerande autism.
  • Livslångt lärande i ett internationellt perspektiv

    Seminarium med Cecilia Bjursell.
  • Bok: Livslångt lärande - för välbefinnande, delaktighet och mångfald

    Nu kan du läsa boken vi har gjort med anledning av vårt 20-årsjubileum digitalt.
  • God jul och gott nytt år!

    Vi önskar ett trevligt avslut på året och ser med tillförsikt fram emot nästa. Här är några ljusglimtar från vårt 2021. 
  • Fler ska få plats under folkbildningsforskningens paraply

    Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning bjöd nyligen in till sin årliga konferens, den här gången med fokus på kulturarv och folkbildning. När Henrik Nordvall, föreståndare för Mimer, summerar den menar han att det var ett steg på vägen till att bredda diskussionen om folkbildning.
  • En forskande folkhögskollärare

    Richard Lindberg berättar om valet att söka till forskarskolan.
  • Vad betyder egentligen motsvarande ?

    Folkhögskollärarna som har påbörjat sin forskarutbildning inom ramen för lic-forskarskolan är spridda över landet. Den som har längst till sitt lärosäte är Jenny Viklund, som är antagen till Linköpings universitet och som arbetar som lärare och kursföreståndare på Umeå folkhögskola.
  • Gustav Fridolin: ”En för rolig chans för att låta bli”

    Tre av de tolv folkhögskollärare som har antagits till forskarskolan finns på Göteborgs universitet, där professor Johan Söderman med kollegor håller i trådarna. En av de tre är Gustav Fridolin, som är lärare i historia och religion på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm.
  • Boktips: Nya folkhögskoleminnen

    Efter nyår kommer en bok fylld av berättelser från personer som har arbetat inom folkhögskolan, huvudsakligen lärare och rektorer. Om hur man kom till folkhögskolan, varför man stannade kvar, om nya utbildningar som startats, skolor som har flyttats och erfarenheter som gjorts. Boken Nya folkhögskoleminnen ges ut av Folkhögskolans veteranförening, som under tidigt 2000-tal gav ut böckerna Folkhögskoleminnen I-III .
  • Forskarskolan för folkhögskollärare är i gång

    I september påbörjade tolv folkhögskollärare en resa mot licentiatavhandling. Ett stort steg för dem, med förhoppning om att resultatet blir ett jättelikt språng för folkhögskoleforskningen. Vi har pratat med Andreas Fejes om hur forskarskolan blev till och vad som händer under den första tiden.
  • Han problematiserar folkhögskolan för folkhögskolans skull

    Hans-Åke Höber är folkhögskolläraren som blev rektor, som sedan blev bildningskonsulent och nu dessutom kan titulera sig forskare vid Göteborgs universitet. Han är nu ett år in på resan till en licentiatavhandling, med ena foten kvar hos arbetsgivaren Västra Götalands bildningsförbund.
    – Jag tycker att det är så kul att gräva i den egna myllan på något sätt, säger han om forskningen.

  • Positivt efter Rektorsakademins första träff: ”Tillfälle att kompetensutveckla mig själv och nätverka”

    – Jag tar vara på varje tillfälle till att få lite ny input och kompetensutveckla mig själv. Jag tycker att det är viktigt att vara lite omvärldsorienterad, se vad som händer, vad ligger i tiden nu, vad pratar folk om, vilka böcker har släppts. Att man är lite på tårna. Det är viktigt att vara med och nätverka, säger Kajsa Andersson, rektor i Nässjö, efter första träffen med Rektorsakademin i Jönköpings län.
  • Måste innovationer och lärande gå att planera?

    Kristina Sollander, doktorand inom produktionssystem på avdelningen för Logistik och verksamhetsledning vid Tekniska högskolan i Jönköping, närmar sig slutet på sina forskarstudier. Hon har i sin forskning skuggat chefer i små och medelstora tillverkande företag, det vill säga följt dem i deras arbete, för att se vad de gör på jobbet och hur det skiljer sig mot vad de hade tänkt göra.