Ett segregerat Sverige? – del 2

2015-10-07

I mitt blogginlägg förra veckan visade jag att Sverige har blivit ett allt mer segregerat land över de två senaste decennierna. Individer med utländsk bakgrund och individer med inhemsk bakgrund bor i allt större utsträckning i olika områden inom regioner. Det finns dock stora regionala skillnader, där vissa regioner karaktäriseras av en hög grad av segregering medan andra knappt ser någon segregation överhuvudtaget. Liksom i tidigare inlägg beräknar jag segregation med hjälp av det så kallade olikhetsindexet, vilket mäter hur stor andel av befolkningen med utländsk bakgrund som måste flytta till en annan del av regionen för att uppnå samma geografiska fördelning som befolkningen med inhemsk bakgrund.


alt

Kartan och tabellen nedan ger en översikt över graden av segregation i Sveriges arbetsmarknadsregioner (FA93) 2011 (vilket är det sista året jag har data för). Ett högre värde på olikhetsindexet innebär en högre grad av segregation.

Tabellen visar att Södertälje är den region som har den största skillnaden i den inom-regionala geografiska fördelningen av individer med inhemsk bakgrund och individer med utländsk bakgrund. Nästan 40 procent av Södertäljes befolkning med utländsk bakgrund behöver flytta till ett annat område inom regionen för att uppnå samma fördelning som befolkningen med inhemsk bakgrund.

Ytterligare fem regioner, Malmö, Linköping, Göteborg, Trollhättan och Karlskrona, har ett segregationsindex på över 0,3. I 30 regioner är segregationen så pass kraftig att minst en femtedel av individerna med utländsk bakgrund behöver omlokalisera sig för att den geografiska integrationen ska vara total. Viktigt att poängtera här är att jag inte förespråkar att individer med utländsk bakgrund genast ska packa sina tillhörigheter och flytta till en annan plats i regionen (och inte heller att de med inhemsk bakgrund ska göra det). Jag argumenterar inte heller för att ett olikhetsindex på noll nödvändigtvis är optimalt.

Att bo i samma område som människor med liknande bakgrund kan skapa trygghet i vardagen, vilket kan minska socialt utanförskapet och ohälsa, och underlätta integrationen i samhället i övrigt genom att man kan dra nytta av varandras erfarenheter. För politiker och andra beslutsfattare kan dock bilden av hur segregationen ser ut i regionen, och framförallt hur förändringen av segregationen ser ut (vilket jag återkommer till nästa vecka), utgöra en viktig aspekt för regional utveckling och stadsplanering.

Segregation inte bara i storstadsregioner.
Tabellen visar även att segregation inte enbart är ett storstadsfenomen. Visst är det så att de befolkningstäta regionerna till största del finns med i övre halvan av listan, men också flertalet mindre regioner visar sig ha en hög grad av segregation. Dessutom hamnar Stockholm först på plats 13, efter långt mycket mindre regioner som Trollhättan, Karlskrona och Borås. Både kartan och tabellen visar dock att regioner i norra Sverige är överrepresenterade i nedre halvan av listan, särskilt befolkningsmässigt små regioner. Dessa regioner karaktäriseras av en relativt låg befolkningsandel med utländsk bakgrund. Dessutom har de få församlingar, Arjeplog, Arvidsjaur, Vilhelmina och Överkalix har bara en var, vilket innebär att det inte är möjligt att räkna ut ett olikhetsindex för dem.

Nästa vecka kommer jag alltså att visa på regionala skillnader i förändringen av segregation mellan 1990 och 2011. Vilka regioner har sett den största ökningen? Detta ger en lite mer nyanserad bild än den som presenterades för Sverige som helhet i mitt blogginlägg förra veckan.

Övriga bloggposter på temat segregation: 

Ett segregerat Sverige del 1.

Ett segregerat Sverige del 2.

Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

Segregation och sysselsättning

Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Linköping – regionen där segregationen ökar mest

Region
Olikhetsindex
Region
Olikhetsindex
1
Södertälje
0,3924
48
Stenungsund
0,1564
2
Malmö
0,3493
49
Ljungby
0,1563
3
Linköping
0,3439
50
Härjedalen
0,1548
4
Göteborg
0,3371
51
Årjäng
0,1546
5
Trollhättan
0,3234
52
Alingsås
0,1542
6
Karlskrona
0,3165
53
Vimmerby
0,1522
7
Kristianstad
0,2983
54
Luleå
0,1514
8
Jönköping
0,294
55
Gotland
0,1513
9
Norrköping
0,2858
56
Pajala
0,1436
10
Halmstad
0,2723
57
Älmhult
0,1422
11
Helsingborg
0,2714
58
Nyköping
0,1364
12
Borås
0,2708
59
Kramfors
0,1243
13
Stockholm
0,2697
60
Övertorneå
0,118
14
Örebro
0,2596
61
Ystad
0,1168
15
Växjö
0,2586
62
Torsby
0,1137
16
Lidköping
0,2567
63
Sollefteå
0,1117
17
Kalmar
0,2478
64
Östersund
0,1112
18
Karlshamn
0,2476
65
Eda
0,1106
19
Strömstad
0,2466
66
Avesta
0,1071
20
Skövde
0,2331
67
Tranås
0,092
21
Uppsala
0,2287
68
Sölvesborg
0,0913
22
Katrineholm
0,2281
69
Västervik
0,089
23
Umeå
0,2279
70
Hällefors
0,0858
24
Uddevalla
0,2215
71
Bengtsfors
0,083
25
Mariestad
0,2181
72
Mora
0,0827
26
Gislaved
0,2079
73
Säffle
0,0825
27
Västerås
0,2049
74
Jokkmokk
0,0807
28
Falun/Borlänge
0,2028
75
Ludvika
0,0799
29
Örnsköldsvik
0,2025
76
Haparanda
0,0785
30
Sandviken
0,2023
77
Skellefteå
0,077
31
Motala
0,1925
78
Storuman
0,0569
32
Oskarshamn
0,1882
79
Lycksele
0,0557
33
Köping
0,1867
80
Malung
0,0516
34
Eskilstuna
0,1831
81
Sorsele
0,0488
35
Värnamo
0,1796
82
Karlskoga
0,0439
36
Nässjö
0,1738
83
Vansbro
0,0433
37
Gävle
0,1735
84
Hagfors
0,0337
38
Mjölby
0,1729
85
Åsele
0,0306
39
Nybro
0,1678
86
Filipstad
0,0281
40
Fagersta
0,1668
87
Gällivare
0,027
41
Ljusdal
0,1649
88
Dorotea
0,0245
42
Söderhamn
0,1643
89
Kiruna
0,021
43
Hudiksvall
0,1635
Arjeplog
.
44
Bollnäs
0,1634
Arvidsjaur
.
45
Vetlanda
0,1633
Vilhelmina
.
46
Sundsvall
0,1584
Överkalix
.
47
Karlstad
0,1575

Sofia Wixe

Doktor i nationalekonomi; forskar om regionala förutsättningar för ekonomisk utveckling, gillar att resa och upptäcka nya platser.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.