Platsens betydelse för val av karriärväg

Vi ställer oss därför frågan om platsen, det vill säga vilken typ av område man bor i, spelar någon roll för om en individ tar en karriärväg som leder till aktivitet eller inaktivitet på arbetsmarknaden. Vi skiljer dessutom mellan olika aktiva karriärvägar för att se om individer med vissa boendemönster är mer sannolika att gå vissa vägar för att nå aktiva arbetsmarknadsutfall.

Vi börjar med att analysera vilken roll en individs bostadsområdeskluster spelar för sannolikheten att slå in på en karriärväg som leder till aktivitet på arbetsmarknaden. Våra resultat visar att invandrare från EU15-länder är mer sannolika att ta en aktiv karriärväg om de återfinns i bostadsområdeskluster med lägre grad av fattigdom och lägre grad av etnisk segregation. Resultaten för EU15 är därmed enligt förväntan, individer som bor i socio­ekonomiskt starkare områden är mer sannolika att klara sig bra på arbetsmarknaden.

För samtliga grupper är klustret som karaktäriseras av hög grad av fattigdom och hög grad av etnisk segregation men med viss mobilitet mellan andra typer av områden det bostadsmönster som ger lägst sannolikhet till en aktiv karriärväg. För invandrare från östafrikanska länder ger detta kluster till och med sämre utfall än att ständigt bo i ett område med hög andel i risk för fattigdom och hög andel födda utanför Norden/EU15, det vill säga den typ av område med lägst socioekonomisk status. Detta resultat skulle kunna förklaras av att flyttningar mellan (olika typer av) områden leder till att individer förlorar potentiellt arbetsskapande (sociala) nätverk som byggs upp över tid inom bostadsområden.

Kvinnor från Östafrika tycks påverkas mindre av vilket bostadsområdeskluster de tillhör, medan män från Östafrika har precis motsatt mönster jämfört med personer födda i EU15-länder. Östafrikanska män är mindre sannolika att ta en karriärväg som leder till aktivitet på arbets­marknaden om deras bostadsmönster domineras av socioekonomisk starkare områden. En möjlig förklaring är att kulturella, sociala och språkliga barriärer ger begränsad tillgång till socialt kapital och nätverk i områden som domineras av inrikes födda med högre inkomster. Tabellen nedan sammanfattar resultaten över sambandet mellan bostadsområdeskluster och aktiva karriärvägar.

När de gäller de olika aktiva karriärvägarna är resultaten huvudsakligen desamma för invandrare från EU15-länder. Både kvinnor och män med ursprung i EU15 är mer sannolika att ta en karriärväg som leder till 1) egenföretagande, 2) anställning och egen­företagande eller 3) anställning, än att ta en karriärväg som leder till inaktivitet, om de bor i socioekonomiskt starkare områden. Undantaget är karriärvägen Studier till anställning, vilken tycks vara oberoende av individens bostadsmönster.

Även för östafrikanska män är resultaten desamma som ovan, bostadsmönster som domineras av socioekonomiskt starkare områden är negativa för sannolikheten att ta en aktiv karriärväg, särskilt direkt till anställning men även genom studier till anställning. Liksom ovan är det dock individer i bostadsområdesklustret Hög - Hög med mobilitet som har svårast att nå båda dessa karriärvägar i stället för inaktivitet.

För östafrikanska kvinnor skiljer sig dock resultaten mellan de olika aktiva karriärvägarna, vilket till stor del förklarar de icke-signifikanta resultaten för denna grupp i tabellen ovan. Östafrikanska kvinnor vars bostadsmönster domineras av socioekonomiskt starkare områden är mer sannolika att ta karriärvägen genom studier till anställning än att hamna i inaktivitet. Det är dock vanligare att vara inaktiv än att nå anställning efter föräldraledighet för östafrikanska kvinnor i dessa områden. Kvinnor i bostadsområdesklustret som domineras av låg eller mellan fattigdom och låg etnisk segregation (det vill säga det socioekonomiskt starkaste klustret för gruppen från Öst­afrika) har också högre sannolikhet att nå direkt anställning, jämfört med kvinnorna i de socio­ekonomiskt svagaste områdena. Det är dock återigen individer i klustret Hög - Hög med mobilitet som har lägst sannolikhet att 1) nå anställning efter föräldraledighet, 2) nå anställning genom studier och 3) nå anställning direkt och relativt snabbt.

I enlighet med tidigare studier har vi även testat hur det initiala bostadsområdet (det vill säga där individen placeras/bor under sitt första år i Sverige) påverkar valet av karriärväg. För de flesta grupper är resultaten liknande, svagare och/eller mindre signifikanta. Östafrikanska kvinnor utgör dock även här ett undantag. För denna grupp tycks det initiala bostadsområdet spela stor roll för vilken typ av karriärväg som tas. Östafrikanska kvinnor som bosätter sig eller placeras i bostads­områden med lägre grad av fattigdom och lägre andel födda utanför Norden/EU15 är mer sannolika att ta en karriärväg som leder till anställning, antingen direkt eller genom studier samt efter föräldraledighet.

Vi kan därmed konstatera att ”platsen” tycks ha betydelse för om invandrare slår in på aktiva karriärvägar.

Om projektet

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Hälsohögskolan och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och finansieras av Forte – Forsknings­rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. För mer information om projektet samt länk till den publicerade studien som detta blogginlägg är baserat på, se https://ju.se/center/cense/projects/integration-is-a-process.