Kan ditt arbetsliv förutse ett framgångsrikt åldrande?

Vad är ett framgångsrikt åldrande?

Forskning om äldre och åldrande fokuserar oftast på åldrandets negativa effekter, där sjukdom och funktionsnedsättning utmärker sig. Trots att dessa aspekter är viktiga att belysa, blir ofta konsekvensen att den senare delen av livet framställs som en tid präglad av ohälsa och nedsatt fysisk och kognitiv förmåga. Vi ville istället lyfta vad som kan bidra till ett mer önskvärt sätt att åldras på. Det är även vanligt att man inom forskning om äldre och åldrande väljer att fokusera på en avskild hälsoaspekt, såsom kronisk sjukdom eller självrapporterad hälsa. I själva verket är människans hälsa och välmående betydligt mer komplext än så, där sjukdom och ohälsa sällan uppstår isolerat. Vi valde därför att istället studera åldrande ur det multidimensionella perspektivet ’successful aging’ [ett framgångsrikt åldrande] – en modell som utvecklats av Rowe och Kahn. Ett framgångsrikt åldrande ger oss en bild av vad en god ålderdom kan innefatta om det är möjligt för oss att bevara förmågor och en hälsosam livsstil genom livet. Att åldras framgångsrikt innefattar, enligt Rowe och Kahn, 1) en hög kognitiv och fysisk förmåga, 2) frånvaro av sjukdom och sjukdomsrelaterad funktionsnedsättning och 3) ett aktivt liv med hög levnadsglädje, som kan uttryckas genom olika fritidsnöjen och sociala aktiviteter.

Utifrån ett livsloppsperspektiv studerade vi hur människors arbetsförhållanden förändras genom livet

Tidigare forskning på arbetslivets samband med hälsan efter pensionering har fokuserat på olika yrkesgrupper och samhällsklass, istället för faktiska arbetsförhållanden. Man har också fått förlita sig på enskilda frågor om det senaste yrket eller det yrke som man främst haft under arbetlivet. Detta resulterar i en ganska så statisk bild av arbetslivet. Det som är unikt med vår studie är att vi har kunnat kartlägga varje deltagares fullständiga arbetshistorik. Detta gav oss en mer komplett och detaljerad bild av vilka samband olika arbetsförhållanden har med hälsa senare i livet. Genom att använda en arbetsexponeringsmatris, vilket ger oss en beskrivning av varje yrkes genomsnittliga arbetsförhållanden, kunde vi studera huruvida en persons yrke var intellektuellt stimulerande, farofyllt, fysiskt krävande, och/eller stressigt, och hur arbetsförhållandena hade förändrats över tid. Exempelvis kunde vi se om någon hade gått från att ha haft ett väldigt fysiskt krävande jobb tidigt i livet, såsom icke ergonomiska arbetsförhållanden och tunga lyft, till att senare byta till ett arbete som var mindre fysiskt krävande.

Vad kom studien fram till?

Vår studie visar att intellektuellt stimulerande arbete på en hög nivå tidigt i arbetslivet, följt av arbete med allt högre (stigande) nivåer av stimulering genom arbetslivet, hade ett starkt samband med ett framgångsrikt åldrande. Detta kan jämföras med dem som gick in och senare förblev i arbetslivet med psykiskt stressiga, riskfyllda eller väldigt fysiskt krävande arbeten, som hade sämst förutsättningar till ett framgångsrikt åldrande.

Att satsa på hälsosamma arbetsplatser är en vinst för samhället i dubbel bemärkelse

Flertalet länder runt om i världen höjer pensionsåldern i syfte att reducera den ekonomiska utmaning som följer en allt mer åldrande befolkning. Det finns dock en oro att arbete upp i högre åldrar kan bidra till ohälsa efter pensionering, då särskilt bland dem som haft sämre arbetsförhållanden under större delen av arbetslivet. När ålder för pension ökar så kommer den påverkan som arbetslivet har på vår framtida hälsa troligtvis bli viktigare. Att förstå vilka arbetsförhållanden som bidrar till ett framgångsrikt åldrande är centralt för att kunna designa policy för folkhälsa som syftar till att reducera hälsorisker under livsloppet. Att främja en hälsosam arbetsplats, genom att stödja intellektuell stimulans och minska den arbetsrelaterad stressen, fysiskt krävande arbete och riskfyllda arbetsplatser, kan bidra till ett mer framgångsrikt åldrande efter pensionering. Interventioner tidigt i karriären kan ha positiva och långsiktiga effekter på hälsan. Tillsammans med existerande forskning understryker vår studie ett behov av hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer för att en befolkning ska kunna åldras väl. Detta kräver att lagstiftare, arbetsgivare och vårdutövare inte endast fokuserar på enskilda arbetsförhållanden eller isolerade hälsotillstånd bland äldre, utan tillämpar ett mer holistiskt perspektiv.

Investeringar i hälsosamma arbetsplatser skulle inte enbart förbättra hälsa i arbetsför ålder och därmed minska samhällskostnader som konsekvens av ohälsa. Det kan även minska vård- och omsorgskostnader för äldre personer genom att förbättra hälsa och funktionsförmåga senare i livet. På så vis blir en satsning på hälsosamma och hållbara arbetsplatser en vinst för samhället i dubbel bemärkelse.

Kort video om studien

Länk till den vetenskapliga artikeln

Nilsen C, Darin-Mattsson A, Hyde M, Wastesson JW. Life-course trajectories of working conditions and successful ageing. Scandinavian Journal of Public Health. May 2021. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/14034948211013279