Ålderism och mikroaggressioner

Ålderism hänvisar till stereotyper, fördomar och diskriminerande beteenden riktade mot individer baserat på deras ålder. Begreppet ålderism myntades av gerontologen Robert N. Butler år 1969. Ålderism kan ta sig många olika uttryck, som att det görs antaganden om att äldre människor är sköra, har dålig hörsel och är glömska. En annan form av ålderism är det omvända, där individen betraktas som ’framgångsrik’ i sitt åldrande eftersom hen är pigg och frisk, och har behållit den ungdomliga ’glansen’. Ålderism handlar dock inte enbart om hög ålder utan ung ålder kan också utgöra en grund för fördomar och diskriminering, exempelvis i att en ung person betraktas som icke-vetande, omogen eller irrationell.

Ålderism tar sig ofta i uttryck genom så kallade mikroaggressioner, vilka är subtila, ofta oavsiktliga kränkningar och förolämpningar som förmedlar nedvärderande budskap om personens identitet. Exempel på verbala mikroaggressioner kan vara att någon säger till en person att ”du är väldigt mogen för din ålder” eller ”du ser inte alls ut som om du vore 60 år”.

Åldersnormer är systematiskt invävda i våra institutioner och maktrelationer

Vissa beteenden är dessutom så kallat ålderskodade, vilket innebär att vissa handlingar och fenomen betraktas som mer eller mindre lämpliga i olika åldrar. Vad man bör göra, känna eller vilja är tätt förknippat med och inbäddat i våra relationer och interaktioner, liksom i våra institutioner. Fördomar om vilka handlingar, fenomen och egenskaper som förknippas med olika ålderskategorier är invävda i de rutiner och förväntningar vi har kring ålder och åldersrelaterade beteenden. Åldersnormer är med andra ord systematiskt invävda i våra institutioner och maktrelationer.

Om en individ lever på ett äldreboende, vad bör hen då kunna göra enligt personalen? Är det tillåtet att dricka vin, ha sexuellt umgänge eller gå omkring med morgonrock i det som ska betraktas som ens eget hem? Vilka åldersnormer är inbyggda i exempelvis ett äldreboende som påverkar möjligheten för individerna att leva ett självständigt och självbestämmande liv?

Mikroagressioner påverkar den psykiska hälsan

Mikroaggressioner har visat sig påverka individers psykiska hälsa, såtillvida att sådana uttalanden och handlingar kan leda till nedstämdhet och dålig självkänsla. Det handlar med andra ord inte enbart om rätten att själv få bestämma över sitt liv och vem man är och vill vara, utan även om möjligheten att känna välbefinnande och kunna tycka om sig själv. Att uppleva ålderism och bli utsatt för ålderistiska mikroaggressioner är därmed förenat med konsekvenser för den enskilda individen.

I slutändan handlar det också om vilket slags samhällsklimat vi vill ha. Ska vår kronologiska ålder diktera våra livsvillkor och inskränka vår frihet såväl som vår identitet?

Författare

Nina V Gunnarsson, Hälsohögskolan, Jönköping University

Cecilia Moberg, Röda Korsets högskola

Kontakt