Vuxna barns stressiga liv och deras äldre föräldrars välmående

Med en allt ökande äldre befolkning där många är i behov av omsorg ökar även pressen på den informella omsorgen. Det har uppskattats att anhöriga ansvarar för 75% av all den omsorg om äldre vuxna som ges i hemmet. Idag står en maka, make eller partner för det största åtagandet om man ser till den tid som läggs ner. Men även de vuxna barnen står för en betydande del. Att ge omsorg är mest förekommande i åldersgruppen 45–64 år, då de flesta fortfarande är kvar i arbetslivet.

Informell omsorg som belastande eller belönande

Att utföra informell omsorg har förknippats både med positiva och negativa konsekvenser. För många är ett informellt omsorgsgivande något positivt för mentalt välmående, något som upplevs som meningsfullt, skapar ökad närhet till den anhöriga och ger en känsla av att göra nytta. Men, ett omsorgsgivande kan också bli en börda som genererar känslor av hjälplöshet, skuld, skam, sorg och ilska. Detta kan i sin tur vara förknippat med en försämrad sömn och hälsa. Dessutom kan den informella omsorgen upplevas som icke frivillig och något som måste till för att den äldre personens livssituation ska fungera.

Vad menas med ett länkat liv?

Inom livsloppsteorin talas det om betydelsen av länkade liv, att våra liv är sammanflätade. Med det menas att vi påverkas av personer som står oss nära och deras livssituation. Familjen är en sådan arena. Föräldrar och barns liv är oftast länkade genom hela livet. Forskning visar att ens barns mående påverkar hur föräldrarna mår, både när barnet är litet, men även av hur deras vuxna barn har det.

Vad kom studien fram till?

Urvalet av deltagare kommer från en nationellt representativ undersökning, SWEOLD, som intervjuar äldre personer (77+). Totalt ingick 334 personer i åldrarna 77 till 101 år i studien, som alla fick informell omsorg av ett vuxet barn som även hade ett arbete. Arbetsförhållanden undersöktes hos det vuxna barn som gav den största delen av den informella omsorgen. Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan de omsorgsgivande vuxna barnens stressfyllda arbete och deras äldre föräldrars psykiska hälsa. Psykisk hälsa studerades med frågor om ångest och depressiva symtom.

De huvudsakliga resultaten i denna studie visar att de vuxna barnens arbetsrelaterade stress hade ett starkt samband med deras föräldrars psykiska hälsa, där hög jobbstress hade samband med psykisk ohälsa hos deras äldre förälder, som de även gav informell omsorg till.

Även om studien baseras på unika data så är en svaghet att studien är en tvärsnittsstudie, vilket betyder att vi inte kan uttala oss om en riktning i sambandet. Det behövs fler studier som belyser både för- och nackdelar med länkade liv, och då särskilt longitudinella studier som följer människor över tid. Detta för att främst kunna särskilja på orsak och verkan.

Sammanfattningsvis visar studien att balans mellan arbete och familjeåtaganden hos informella omsorgsgivare har en betydande roll för deras äldre föräldrars välmående.

Läs mer här: Ekezie, P. E., Eriksson, U., Shaw, B. A., Agahi, N., & Nilsen, C. (2022). Is the mental health of older adults receiving care from their children related to their children’s dual burden of caregiving and work stress? A linked lives perspective. Aging & Mental Health, 1-7.

Kontakt