Lucka nr 2: Jul vs Midsommar

Kärlek

Min gymnasielärare i historia försökte övertyga oss elever om att midsommar firades för att alla barn skulle födas i mars. Även om tanken var lite tilltalande för oss teknister, så köpte nog ingen denna förklaring. Men hur är det egentligen med dessa ”högtidligt tillverkade barn”, går det att se några midsommar- eller jultendenser? År 2016 föddes många barn i Sverige, antalet var det högsta sedan 1993 med totalt 117 425 barn. Enligt SCB berodde detta på att antalet kvinnor i fertil ålder var högt, de anger varken vädret på midsommar eller jul som trolig orsak. Men i mars föddes 10 246 av dessa barn, av vilka några förmodligen var ett resultat av en kärleksfull midsommar. Den förhållandevis varma och snöfattiga julen, kan kanske ha bidragit till inomhusaktiviteter istället för klassiska vinteraktiviteter, då det föddes 10 020 barn i september. Men även om det föddes fler barn i mars än i september, så innebär inte det att min gymnasielärare hade rätt. Flest barn föddes nämligen i maj. Även om kärleken har sin specifika del i jul- och midsommartraditioner i form av mistlar och blommor under kudden så är nog mat och dryck det som ofta står i centrum.

Lucka nr 1: ”Väder”

Källor

SMHI, SCB, Systembolaget, Svenska Handel, SLU, Jordbruksverket/Jordbruket i siffror, Institutet för språk och folkminnen, Nordiska Museet

Ulli Samuelsson, PhD

Assistant Professor, School of Education and Communication

Ulli Samuelsson är lektor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation. Med en bakgrund inom den privata IT-utbildningsbranschen har det blivit naturligt att forska om digital ojämlikhet, dvs hur olika människor inkluderas eller exkluderas i ett digitaliserat samhälle. Hon disputerade 2014 med en avhandling om digital ojämlikhet i den svenska skolan och 2015-2017 var hon en del av ett forskningsprojekt om äldre och IT finansierat av FORTE. Projektet om äldre fortsätter under 2018- 2021, nu med finansiering av Familjen Kamprads Stiftelse.