Sveriges lyckligaste kommuner

2017-05-16

Forskningen är delad när det kommer till att urskilja vilken typ av platser som är lyckligast. Jag har tillsammans med professor Charlotta Mellander studerat relationen mellan livtillfredställelse och individuella och platsspecifika karaktäristika i Sverige. Vi finner en positiv och signifikant relation mellan livstillfredsställelse och tillit till människor i området där individen bor, samt mellan livstillfredsställelse och nöjdhet med den offentliga servicen där individen bor. Individer som känner högre tillit till sina grannar och som är nöjdare med den offentliga servicen i kommunen där de bor är i högre utsträckning nöjdare med sina liv. Viss forskning visar att människor som bor på mer glesbefolkade platser är mer nöjda med sina liv medan annan finner att stadsbor är lyckligast. Vi finner att individer som bor i mindre orter eller på landsbygden visar en något högre sannolikhet att vara mer nöjda med sina liv i jämförelse med stadsbor. Dessa resultat återfinns också i vårt workingpaper som går att nå här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..


alt


Baserat på SOM-institutets enkätfråga ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?” har jag tagit fram genomsnittliga nöjdhetsvärden för Sveriges 290 kommuner för åren 2013–2015[1]. De individuella svaren kan ta an värden från 1, Inte alls nöjd till 4, Mycket nöjd. Efter att ha aggregerat upp enkätsvaren på kommunnivå kan vi se att den genomsnittliga nöjdheten i kommuner varierar mellan 2,97 till 3,67. Den här variationen i nöjdhet kan betraktas som stor, då vår nöjdhetsskala endast sträcker sig från 1 till 4.

I figuren nedan ser vi en karta över Sveriges kommuner. De blå kommunerna ligger lägst i genomsnittlig lycka, följt av de gula kommunerna. De rosaröda kommunerna har en genomsnittlig lyckonivå lika med eller högre än landets medelvärde, där den mörkare färgen visar högre genomsnittlig lycka än den ljusare. Vissa kommuner saknar värde på kartan, detta på grund av lågt enkätdeltagande i dessa kommuner.

Om vi plottar medellycka i kommunen (x-axeln) mot LN befolkningsmängd (y-axeln) ser vi att kommuner med större befolkningsstorlek varierar mindre i medellycka än kommuner med en mindre befolkningsstorlek. Det är tydligt att den genomsnittliga livstillfredsställelsen i mindre kommuner varierar mycket och att dessa kommuner besitter såväl de högsta som de lägsta lyckonivåerna (kommuner med lågt enkätdeltagande har exkluderats i hela bloggposten). I figuren har jag märkt ut Sveriges tre största kommuner; Göteborg, Stockholm och Malmö. Stockholm och Göteborg har en genomsnittlig nöjdhet på 3,26 vilket är nära men strax under medel för hela Sverige (3,28) och Malmö har en lägre genomsnittlig nöjdhet på 3,21. Jag har också märkt ut Öckerö, där den genomsnittliga nöjdhetsnivån ligger långt över resterande kommuners. Jag har adderat en rät linje vid befolkningsmängd = LN 10 vilket motsvarar en befolkningsstorlek på drygt 22 000 invånare. Denna linjemarkering förtydligar än mer hur mindre kommuner, med en befolkning på färre än 22 000 invånare (under den röda linjen), är mer varierande och utspridda i genomsnittlig livstillfredställelse än större kommuner.

Detta är ytterligare ett exempel på hur mycket Sveriges kommuner skiljer sig åt, och kanske framförallt de mindre kommunerna.

I de två tabellerna nedan listar jag de 15 ”nöjdaste” och de 15 ”minst nöjda” kommunerna i Sverige år 2013 – 2015.

Sveriges 15 mest nöjda kommuner


Kommun
Medellycka 2013 – 2015
1
Öckerö
3,67
2
Vilhelmina
3,55
3
Hällefors
3,53
4
Söderköping
3,52
5
Nykvarn
3,5
5
Robertsfors
3,5
5
Sunne
3,5
8
Burlöv
3,48
8
Åstorp
3,48
8
Strömsund
3,48
11
Danderyd
3,47
12
Uppvidinge
3,46
13
Skinnskatteberg
3,45
13
Askersund
3,45
13
Lidingö
3,45

















Bland de 15 kommuner som ligger högst i genomsnittlig livstillfredsställelse ser vi Öckerö, Burlöv, Danderyd och Lidingö, fyra relativt små kommuner som alla ligger i närhet till något av storstadsområdena Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men vi ser också många kommuner på listan som ligger i mer glesbefolkade regioner. Öckerö tar hem förstaplatsen med en genomsnittlig lycka på 3,67, hela 0,12 punkter över andraplatsen, Vilhelmina.

Vi går nu vidare till de kommuner där man är minst nöjd i genomsnitt (se tabell nedan). Dessa kommuner har alla relativt sett låga medianlöner – de ligger alla lägre än genomsnittet för hela landet. De flesta är relativt små kommuner med låg befolkningstäthet och många av dem hade relativt sett hög öppen arbetslöshet år 2014.


Sveriges 15 minst nöjda kommuner

Kommun
Medellycka 2013 – 2015
1
Hultsfred
2,97
2
Torsås
3
2
Älvdalen
3
2
Hagfors
3
2
Berg
3
6
Torsby
3,04
7
Eda
3,05
7
Alvesta
3,05
9
Markaryd
3,06
10
Högsby
3,07
11
Norberg
3,08
11
Kil
3,08
11
Årjäng
3,08
11
Bräcke
3,08
15
Övertorneå
3,09



















I denna samt i mina tidigare fyra bloggposter (länkade nedan) har jag kollat på diverse olika faktorer som relaterar till hur lyckig man uppfattar sig att vara, samt varför nöjdhet med livet är ett viktigt forskningsområde;

1. Är det viktigt att studera lycka? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2. Hur lyckliga är svenskarna? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

3. Lycka och inkomst, samt lycka och relativ inkomst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

4. Karaktärsdrag hos lyckliga och olyckliga individgrupper Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

5. Den här posten: Sveriges lyckligaste kommuner.

Om ni har några frågor eller kommentarer relaterade till dessa bloggposter så är ni välkomna att höra av er till mig på jonna.rickardsson@ju.se.

Jonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan
+46 36-10 1794

[1] Kommuner som tagits bort på grund av för få svarande: Malå, Dorotea, Arjeplog, Gullspång, Bjurholm, Norsjö, Perstorp, Ödeshög, Åsele, Storuman, Överkalix, Sorsele, Munkfors, Färgelanda Vingåker, Jokkmokk, Dals-Ed, Essunga, Storfors (färre än 11 svaranden).

PHD Blogger

The PhD blog är en samlingsyta för doktorander inom Jönköping International Business School som utgår ifrån sina respektive forskningsområden. Nationalekonomi, företagsekonomi, media och juridik.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.