Måste Jultomten flytta från landsbygden?

2015-12-18

Den stora befolkningsflytten från Sveriges landsbygdskommuner har länge varit ett faktum med minskande och åldrande befolkning som följd. För många kommuner är det en dramatisk förändring som har ökat försörjningsbördan för de som fortfarande är kvar. Å andra sidan har de städer som nu har fått en istället ökande befolkning fått problem kring frågor om bostäder och infrastruktur. Men jag undrar om jag inte vågar påstå att den största förändringen ändå inte har pålagts Jultomten. Mr. Christmas himself. En djupt rotad landsbygdsbo. Jag ska försöka föra detta i bevis på ett så sakligt och (o)akademiskt sätt som möjligt med ett antal argument:

Minskad nativitet
Om jag gör antagandet att man som förälder åtminstone har ett ansvar för sina barn t.o.m. 18 års ålder så visar figuren nedan förändring av antalet individer i ”julklappsålder” i stad respektive på landsbygden. Där ser vi tydligt att dessa har minskat stadigt över tidsperioden på landsbygden medan den istället har ökat för kommuner som betraktas som stadskommuner.

Enligt siffror från SCB så var periodfruktsamheten (ett sofistikerat mått på genomsnittligt antalet barn per kvinna) 1,88 år 2014. Denna siffra är inte särskilt annorlunda mot den som var under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal. Det betyder att om vi tror att det finns åtminstone ett snällt barn per hushåll så kan vi anta att antalet hushåll att besöka har förändrats enligt tabellen nedan. Där ser vi att antalet har minskat med nära 26 % på landsbygden och ökat med omkring 17 % i städer. Så enligt detta så har ju i alla fall antalet arbetstimmar rimligtvis minskat för Jultomten på landsbygden. En flytt närmare jobbet vore kanske på sin plats?

	Antal barn 0-19 1968	Antal barn 0-19 2014	Antal hushåll (givet 1,88 barn per kvinna) 1968	Antal hushåll (givet 1,88 barn per kvinna) 2014	Förändring antal hushåll 1968-2014 (%)
Landsbygd	930 502	693 065	494 948	368 652	-25,52
Stad	1 292 700	1 516 204	687 606	806 491	17,29
Summa	930 502	693 065	1 182 554	1 175 143	-0,63

Jultomtens yrkesstatus
Om jag får spekulera så är Jultomten anställd inom servicesektorn (jag skulle tro att hen tillhör SNI-kod 96.090). Inom service följer majoriteten av yrken urbaniseringens trender, d.v.s. jobben flyttar dit människorna bor. Det har visats inom den akademiska litteraturen och är ett globalt fenomen när inkomsterna ökar. För jultomten skulle en flytt från staden till landsbygden skapa fördelar i termer av kortare restider, närmare till de bemanningsföretag som hyr ut de säsonganställda Tomtenissarna, närmare till branschöverskridande samarbeten samt närmare till många av de julklappstillverkarna som idag är aktuella givet rådande konsumtionsvanor.

Våra konsumtionsvanor
Sedan början av 1970-talet har vår konsumtion fördubblats. Det har gjorts undersökningar över just barnfamiljers konsumtionsvanor kring jul och julklappar. Enligt HUI (Handels utredningsinstitut) så är förutsättningarna återigen goda för svensk julhandel i den bemärkelsen att hushållen är köpstarka och optimistiska. De prognostiserar att julhandeln slår rekord i år och förväntas i december växa med 5,0 procent. Återigen är det möbelbranschen som väntas växa starkast i och med en sänkning av ROT. Möbler kanske inte står högst upp på barnens önskelistor men oavsett julklapp så behöver Jultomten transportera mer (antal och volym) i städer och skulle därmed förkorta restiden om han redan bodde inne i staden.

Men så var det ju det här med ”andra värden”……..
Okej, det finns ett antal faktorer som visar på att Jultomten ur en effektivitetssynpunkt kanske bör flytta från landsbygden till staden. Detta är vad som sker inom många serviceyrken idag. Men här kommer en omständighet som är relevant för hur man kanske bör se på mycket av den landsbygdsutveckling vi vill se i framtiden: landsbygden är attraktiv för att den just är landsbygd. Den skapar värden som inte finns att tillgå i städer. Landsbygden har vad vi kan kalla en rad med platsspecifika resurser som ingen kan ta ifrån dem. En av dessa är de facto Jultomten. Den skulle inte vara samma resurs om han var lokaliserad i ett hyreshus i Solna. Han är en stor turistattraktion på den svenska och finska landsbygden. Det är just de vita vidderna, den djupa skogen, tystheten och mörkret som skapar tomtens mystik och attraktivitet. Det finns en rad av dessa platsspecifika resurser som kan vara till god hjälp för att få många landsbygdskommuner på fötter igen. Det gäller bara att någon ser dem, förvaltar dem, förädlar dem och framförallt sprider kunskapen om det utanför landsbygderna. Vem som har ansvar för detta förtäljer inte historien……