Varför måste vi fortsätta växa?

2021-11-29

Detta är en fråga som jag tenderar att få om och om igen. Varför kan vi inte bara ”nöja oss” med det vi har? De som för fram den är typen av resonemang är ofta de som ser att huspriserna börjar bli för dyra, det är för mycket trängsel i trafiken, fler skolor behövs och en massa andra saker som kommer i takt med att en plats växer.

Mitt svar brukar vara att alternativet inte är bättre och bara för att ens egen plats begränsar tillväxten så betyder inte det att omvärlden gör detsamma. Stora platser tenderar nämligen att växa snabbare över tid, samtidigt som mindre platser gör det motsatta. Så väljer vi att låta tillväxten stanna av så kommer andra platser ganska snart att växa sig relativt sett starkare.

Ett snabbt exempel. Mellan åren 2010 och 2020 var det 62 kommuner som minskade i befolkning. Ytterligare 40 ökade med färre än 300 personer över hela tidsperioden (alltså ett genomsnitt om max 30 personer om året. Den genomsnittliga storleken på dessa kommuner var ca 9 500 personer år 2010. Den minsta var 2 460 personer. Den största var ca 26 000.

Om vi istället tittar på de 100 kommuner som växte allra mest så ökade befolkningen från ca 1 500 personer upp till hela 128 000 personer på tio år (och ja, den sistnämna är Stockholm, kommunen som framställs i media som den kommun som håller på att gå under av all utflytt). Bland de 100 kommuner som växte allra mest under det senaste decenniet var genomsnittsbefolkningen ca 68 000 invånare. Den minsta kommunen var år 2010 9 300 personer, den största var 847 000. De kommuner som var små, men fortfarande växte relativt mycket under denna tidsperiod var de som låg inom ett pendlingsavstånd till en större kommun (undantaget Åre som växer ändå).

Bland de 10 kommuner som växte allra mest mellan 2010 och 2020 var den genomsnittliga befolkningsstorleken ca 257 000 och ingen hade färre än 77 000 invånare.

Stora attraherar helt enkelt fler. Mindre attraherar färre. Figuren nedan visar på hur stor befolkningstillväxten var för samtliga svenska kommuner mellan 2010 och 2020 (ln Befolkning 2020 – ln Befolkning 2010) i relation till hur stor befolkningen var i början av perioden. Jag väljer att logaritmera skalorna eftersom befolkningsfördelningen är väldigt skev, vilket gör det lättare synliggöra relationerna:

Så om en kommun väljer att stanna av i sin befolkningstillväxt kommer helt enkelt andra på sikt att växa om. Och när det finns andra platser som är relativt större så kommer de också på sikt att attrahera relativt fler – och gapet kommer att växa.

Med storlek kommer en rad fördelar. Arbetsmarknaden blir mer effektiv då man får stordriftsfördelar, lättare kan matcha rätt person på rätt jobb då det finns fler att välja på, mer knowledge spillovers, kortare transportsträckor – vilket leder till högre löner. Men storlek leder också till en rad konsumtionsfördelar och att med att större platser har större tillgänglighet till kaféer, restauranger, kultur, affärer osv. – saker som tycks attrahera den yngre generation som flyttar runt allra mest.

Betyder detta att det kommer utan kostnad att växa? Absolut inte! Det finns en rad utmaningar som kommer i takt med att en kommun växer. Allt tar mer tid, vi måste investera mer i förskolor och skolor, fler områden ska täckas av kollektivtrafiken, det blir mer trängsel på vägarna osv. Men summan av stora platsers fördelar gör ändå att många verkar tycka att det är värt att betala extra för att kunna ta del av dem. Och det gör att stora platser fortsätter att växa. För de platser som inte har sin storlek att luta sig mot (och som inte ens kan låna av grannkommunen) är utmaningarna desto större och mer svårlösta.