Afrikansk forskning som håller i längden
Hur skapa hållbar forskning i länder utan längre akademisk tradition?Frågan har sysselsatt de som arbetar med forskningssamarbete vid Internationella handelshögskolan. Programmet stöds av Sida med mångmiljonbelopp och involverar fem olika afrikanska lärosäten.
Att bara producera doktorander räcker inte, konstaterar Lars Hartvigson, Director of International Development cooperation at Jönköping International Business School.
Nej, det måste till en forskningsmiljö som är hållbar i längden. Nyutexaminerade doktorer som inte ges möjlighet att fortsätta forska blir istället lärare eller får andra jobb. Stat och näringsliv lockar. Inte sällan med mer pengar. Liksom konsultverksamhet för utländska biståndsgivare eller som forskare i lärosäten i Väst. Den egna akademin utarmas.
Vi frågade oss: hur skapa kloka incitament för att få kollegerna i Afrika att forska mer?
En lösning blev att skapa ett stipendieprogram, Career Development Initiative. De senaste tre åren har doktorander från Rwanda fått chans att tillbringa två veckor i Jönköping tillsammans med någon av JIBS-forskare. En vetenskaplig kommitté har valt ut förslag från de afrikanska lärosätena. Åtta rwandiska forskare har kommit till JIBS. Resa och uppehälle har täckts. Tillsammans med en svensk kollega har de sedan skrivit varsin vetenskaplig artikel.
Ett exempel är Francoise Kayitare-Tengera, eller Fanny som hon vanligtvis kallas, från University of Rwanda. År 2015 skrev hon tillsammans med docent Agostino Manduchi vid JIBS om Financial Viability of Rwanda Pension Scheme Fund Investments. Den presenterades i maj 2015 vid Eastern Africa Business and Economic Watch International Conference i Kigali och publicerades senare i American International Journal of Research in Humanities, Arts and Social Sciences.
Ytterligare två liknande konferenser har sedan dess ordnats i Rwandas huvudstad Kigali.
Att ge möjlighet för afrikanska forskare att publicera sin forskning internationellt är en annat viktigt incitament för forskare. Hittills har sju böcker givits ut av stora internationella förlag med hjälp av JIBS. Totalt har ett 100-tal vetenskapliga artiklar författats sedan 2014 – alla av rwandiska forskare.
En långsiktig finansiering som inte är beroende av biståndsmedel är naturligtvis också avgörande för framtiden. För de afrikanska ländernas regeringar handlar det då om att se den praktiska nyttan av forskningen; hur kan den användas.
Kan vi bidra till att skapa kontakter mellan forskare och regeringstjänstemän i Rwanda så kan politiska beslut baseras mer på forskning, säger Hartvigson.
Vi tror att viljan att stödja nationell forskning ökar om politiker ser hur forskningen bidrar till ett bättre samhälle i praktiken.
Bilden: Francoise Kayitare-Tengera som sedan i slutet i 2017 avancerat till Deputy Vice-Chancellor of Finance and Adminsitration i Rwanda.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
