Afrikas nya ledarskap
Med 1800-talest stora folkrörelser – arbetarrörelsen, väckelserörelsen och nykterhetsrörelsen – lades grunden till den svenska demokratin. En person, en röst var gällde i folkrörelserna. Det skulle i början av förra seklet bli den överordnade principen för folkstyret.
Om Sverige är genomorganiserat kan inte det samma sägas om de olika afrikanska länderna. Det finns förvisso många organisationer. Men de är beroende av stöd utifrån. Och den hierarkiska organisationsformen är tydlig; demokratin är outvecklad både vad gäller statsskick och i NGO:s – Non Governmental Organizations som den internationella termen för frivilligorganisationer lyder.
Det hela började för drygt tio år sedan. Lars Hartvigson, Director of International Development cooperation at Jönköping International Business School, med ansvar för lärosätets Afrikasamarbete, var i Etiopien. Då handlade det om HIV/aids. Hartvigson träffade många NGO:s. I bagaget hade han också ett mångårigt arbete med just frivilligorganisationer på Balkan.
Det finns ett stort behov av att utveckla organisationernas kapacitet genom ett annat och bättre ledarskap, säger han.
Idag står man i startgroparna för att börja. Sida har beviljat 28 miljoner till sju kurser vid Universitetet i Addis Abeba. Under fem år skall projektet pågå. Det kommer att finnas plats för totalt runt 175 studenter.
En nyckelperson har dr Hirut Woldemariam varit. Hon har nu lämnat universitetsvärlden för att bli minister i Etiopiens regering. För två år sedan var hon i Jönköping. Då drogs planerna upp.
När de sista avtalen är klara startar man förhoppningsvis i sommar med att tillsammans med Addis-universitet skriva kursplaner.
Tre av JU:s fyra fackhögskolor är involverade: JIBS, HLK och JTH. Projektet är tydligt tvärvetenskapligt. Huvudansvaret ligger hos Högskolan för lärande och kommunikation. Men projektledaren, nationalekonomen Peter Hugosson, är hämtad från den tekniska högskolan. Totalt kommer mellan 10 och 15 svenska lärare var engagerade i undervisningen i Etiopien. Knappt hälften är helt externa, resterande fördelade mellan de inblandade fackhögskolorna. Lika många kommer från Universitetet i Addis.
Målet är att lärosätet så småningom skall kunna bedriva kurserna på egen hand – och sälja dem till de olika organisationerna. Uppdragsutbildning alltså.
Målgruppen kommer från dussinet NGO:s i Etiopien. Mest känd är Rädda Barnen. De flesta arbetar med hjälp till fattiga. Flera är kvinnoorganisationer.
Det är ingen chefskurs vi ordnar. Det handlar om att utveckla det mjuka ledarskapet – samspel med anställda, ideella och i grupp, kommenterar Hartvigson.
Ett bra exempel på hur akademin kan möta behov som identifierats i och av den tredje världen.
Civilsamhället kan spela en viktigare roll för att utveckla de afrikanska samhällena.
Men faktiskt har också själva Addis Abeba-universitet börjat fundera på om inte det också skulle ha nytta av kursen för sina ledare. Och liknande propåer har kommit från ett av de andra afrikanska lärosäten som JU samarbetar med på andra områden – det i Kigali, Rwanda.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
