Nyhetsbrev

Höstlöv på campus

Utvalda artiklar från senaste nyhetsbrevet november 2020

Tema förskollärarprogrammet 

Annika Almqvist

Annika Almqvist

Spännande och roligt att välkomna ytterligare fler studenter till Förskollärarprogrammet!

Denna höst har vi haft glädjen att välkomna fler studenter än vanligt till Förskollärarprogrammet. Det beror på att efterfrågan på förskollärare är stort och därför har vi på uppdrag av JU öppnat upp för ytterligare en ingång till att studera till förskollärare på HLK. Som student söker du till förskollärarutbildningen på vanligt sätt men du kan välja en annan studieort än Jönköping. Vi erbjuder studier i Eksjö, Oskarshamn och Värnamo på de lärcentra som finns på dessa orter.


Vad är då annorlunda med att studera på en annan studieort?

Förskollärarutbildningen är densamma vilken ort du än väljer att studera på vad gäller studieplan, kursplaner och innehåll. Studenterna får också ta del av samma föreläsningar via streaming eller inspelad föreläsning. Några gånger under terminen finns vi på plats för undervisning, seminarier eller examinationer. Det är alltså inte en distansutbildning men en utbildning som använder sig av digitala verktyg för att möjliggöra möten mellan studenter och lärare när vi inte är på plats. Studenterna har lärcentrat som sitt campus där de har mötesplatser för diskussioner och grupparbeten.

Denna form av utbildning som sker genom samverkan mellan kommunerna och lärosätet har en extra bonus i form av en kommunmentor. Den finns på varje ort och ska vara ett bollplank för studenterna utifrån det didaktiska, praktiknära och koppla teorin till praktiken.

Det känns roligt och inspirerande att fått starta upp denna form av utbildning i nära samarbete med kommunerna. Vi prövar oss fram tillsammans för att hitta de bästa lösningarna.

Vi som arbetar i Förskollärarprogrammet ser fram emot att fortsätta utveckla vår utbildning och möta behovet av kompetenta välutbildade förskollärare som ska möta våra yngsta samhällsmedborgare i förskolan.


/Annika Almqvist – Programansvarig Förskollärarprogrammet


Lina Mrak

Lina Mrak

Stort grattis till att du är klar med din Master! Hur känns det?

Tack, det känns bra men också lite tomt. Jag har läst min utbildning vid Högskolan i Östfold i Norge och har varje månad under fyra års tid åkt till Halden och haft många långa filosofiska diskussioner med såväl studiekamrater som lärare. Det är något jag redan saknar! Det känns också tomt att inte längre leva med en text som långsamt växt fram och till slut blev min masteruppsats.

Hur kommer det sig att du valde Högskolan i Østfold i Halden?

Vi på förskollärarprogrammet hade en kompetensutvecklingsresa dit. Via Karin Alnervik hade vi hört att de arbetade med spännande undervisningsmetoder. Väl där berättade de om sitt program, Master i Barnehagepedagogikk og Småbarnsvitenskap (0-3år) vilken har fokus och riktar uppmärksamhet på de yngsta barnen (0–3 år) i förskolan. Utgångspunkten i hela utbildningen kan sägas att förena småbarnsvetenskap med filosofi, vetenskap, pedagogik och omsorg. Det lät så spännande att jag kände att det är var där jag skulle läsa min master.

Vad handlar din studie om?

Den handlar om att förskollärare i sin profession behöver förhålla sig till olika skrivningar i politiska dokument såsom styrdokument och utifrån dessa dokumentera barns kunskapande. Intresset i studien handlar inte om att göra motstånd mot lärande utan snarare att diskutera hur viss kunskap (ner?)värderas.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares berättelser om handlingsutrymmet att formulera sig kring 1–2 åringars kunskapande, där mallar, ofta formulerade av andra än förskollärarna, används och disciplinerar deras handlingsutrymme. En risk med detta är ju att kunskap värderas olika eller inte synliggörs alls.

Du har ju tänkt mycket med en engelsk filosof som heter Miranda Fricker, varför just hon?

Miranda Fricker skriver om epistemisk orättvisa, där kunskap, makt och etik är framträdande begrepp. En central fråga i hennes tankar är frågan: Vem ges tolkningsföreträde i kunskapsbegreppet?

Fricker talar även om vittnesorättvisa som en form av epistemisk orättvisa och inträffar när någon talar eller berättar om något denna varit med om men fördomar hos den som lyssnar gör att den som berättar inte tas på allvar.

Det låter ju spännande?

Ja, hennes tankar har påverkat mig mycket och också ställt mitt läraruppdrag på högskolan i nytt ljus där nya frågor väckts, exempelvis: Vem har tolkningsföreträde inom akademin?

Vad gör du just nu?

På jobbfronten kombinerar jag just nu en tjänst där jag arbetar 50% med 1-2 åringar på en förskola och 50% på högskolan. Något jag tycker är en väldigt kul kombination.

Annars hänger jag mycket med vår nya familjemedlem, vår strävhåriga tax Moltas. Hade aldrig i mitt liv kunnat ana hur kul det är med en hund!

Då säger vi stort tack till dig och lycka till med fortsatt forskning och hundliv!

Här kan ni hitta Linas Master:

(M)alla barn - en kvalitativ studie om förskollärares handlingsutrymme för att uppträda som vittne till ett- och tvååringars kunskapande”

går att hitta under följande länk:

https://hiof.brage.unit.no/hiof-xmlui/handle/11250/2682392

 

Kontakta Lina Mrak

Avslutning


...är en känsla många studenter känner när utbildningen närmar sig sitt slut. Efter flera år av studerande så är det snart över. Men hos vissa studenter infinner sig också en oro och ett tvivel över att axla det ansvar som nu väntar i deras kommande yrke, och tvivel på om de har den kunskap som krävs. Frågan många bär på är hur och om de kommer klara detta ansvarsfulla uppdrag?

Som lärosäte har vi ett ansvar att genomföra en hållbar lärarutbildning, det vill säga att studenter som studerat hos oss ska kunna verka i olika kommuner och känna sig rustade med kunskaper som läraruppdraget kräver. Under senare tid har vi fått signaler från kommuner och från studenter som gått ut, att den första tiden har varit tuff, och att förskollärare som nyligen tagit examen tagit timeout från förskolan redan efter några månader. Det får många av oss lärare att fundera hur vi kan rusta studenter för denna så kallade reality chock. Går det att rusta mer eller ska vi kanske rusta mindre?

 

Inför den sista kursen i förskollärarprogrammet och nu i pandemitider bestämde vi att spela in poddar till studenterna utifrån kursens mål. Den sista podden skulle heta: ”Äntligen klar…” där en tidigare student hos oss blev inbjuden för att berätta om sina erfarenheter från de första två åren som förskollärare. Sofie som hon heter berättade att den första tiden efter examen var tuff, att examenshögtiden var på fredagen och på måndagen stod hon i tamburen i sin nya yrkesprofession och skulle möta nya barn, kollegor och vårdnadshavare. Hon upplevde en stark press att visa att hon nu skulle klara av detta läraruppdrag, dels från sig själv och dels av omgivningen. Pressen förstärktes av den förväntan hon kände från kollegor. Många välkomnade henne med orden ”men åh va roligt att du är ny det ska bli spännande at få ta del av dina kunskaper”. Sofie poängterade att hon förstod att det var välment men att det kunde upplevas stressande och kravfylld. För vad kunde hon egentligen?

 

I podden berättar Sofie vidare att den första tiden också innebar att kunna hantera olika situationer när kollegor var sjuka på avdelningen och det inte fanns vikarier. Det var först efter några månader som hon kände att hon kunde komma med idéer kring olika pedagogiska frågor, dokumentationer och projekt och inte bara det organisatoriska. Sofie säger att hon hade tur som kom till ett arbetslag där det fanns en öppenhet och tillåtelse att vara ny och osäker. Hon lyfte även vikten av att det fanns en organisation och rutin som kunde välkomna nya, med ett ledarskap som byggde på tillit och förtroende. I slutet av vårt samtal fick Sofie frågan om vad hon tyckte om programmet på HLK och om det var något hon hade saknat på utbildningen. Hon var nöjd med sin utbildning, men att vi på förskollärarprogrammet gärna kunde diskutera mer om svårigheter som till exempel när arbetslag inte fungerar, när det är vikariestopp eller när snabba förändringar sker. Sofie vill skicka med till de studenterna som tar sin examen att de ska vara snälla mot sig själva och tillåta sig att vara nya på jobbet. Att de ska lyssna på barnen och låta dem visa vägen!

 

Stort tack Sofie för att du delade med dig av dina erfarenheter till oss. Nu ska vi tillsammans med studenterna lyssna på podden och mötas kring dess innehåll.

 

Vill du veta mer? Kontakta Susanna Anderstaf 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du få information om vad som händer inom samverkan på Högskolan för lärande och kommunikation? Fyll i dina kontaktuppgifter så skickar vi vårt nyhetsbrev till dig.

Klicka här för att komma till formuläret eller skanna QR-koden nedan.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

QR-kod

Skanna QR-koden för att komma till formuläret

Sidan uppdaterad 2020-11-25