Ett aktivt åldrande

Ett aktivt åldrande – Pensionärers syn på arbete och lärande genomfördes av Cecilia Bjurselllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ingegerd Bergeling, Karin Bengtsson Sandberg, Svante Hultmanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster & Sven Ebbesson

Sammanfattning: När vi lever allt längre och blir friskare är det intressant att fundera över hur vi ska tillbringa den sista tredjedelen av livet, tiden efter pensioneringen. Denna diskussion är viktig eftersom nuläget karaktäriseras av en paradox. Å ena sidan finns de som på grund av sjukdom och förslitning knappt orkar fram till 65 år. Å andra sidan har vi de som tvingas lämna arbetslivet i ett skede när de presterar bättre än någonsin. I båda dessa grupper finns potential för ett ökat välmående. Här kan arbete och lärande spela en viktig roll för ett aktivt och meningsfullt åldrande. Tidigare studier har främst fördjupat sig i medicinska, ekonomiska och arbetsmiljötekniska frågor, men vad säger pension- ärerna själva om betydelsen av arbete och lärande? I studien som ligger till grund för denna rapport har 232 individer besvarat en enkät som huvudsakligen delades ut under möten i pensionärsorganisationer: Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG), Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) och Sveriges Pensionärsförbund (SPF). I den undersökta gruppen ansåg majoriteten att arbete och utbildningsaktiviteter hade stor eller mycket stor betydelse men av de 83 som angav att de hade jobbat efter pensioneringen hade endast fyra arbetat heltid. Många är istället aktiva på deltider och arbetar ideellt för att 4 stötta andra och för att själva må bra. De två främsta motiven för att delta i utbildning och arbete är en vilja att hålla sig aktiv och att träffa andra människor. Arbete och lärande bidrar med meningsskapande sociala och intellektuella aktiviteter, vilket är en källa till välmående. En viktig slutsats i rapporten är att begreppet arbete är för snävt för ett framåtriktat förändringsarbete. Arbete likställs ofta med en traditionell anställning, vilket inte är attraktivt för denna grupp. Speciellt inte i dagens arbetsliv där även yngre individer utsätts för negativ stress. Individens möjlighet att styra över sin egen tid framkom som en nödvändig komponent för att kunna delta aktivt i största möjliga utsträckning. Frivilligheten är en viktig komponent för att möjliggöra en anpassning till individens unika förutsättningar, behov och drivkrafter. Rapporten avslutas med två förslag på konkreta sätt att främja ett aktivt åldrande:

  • Inför brytpunkter i ett livslångt perspektiv.
  • Ge utrymme för kunskapande möten.

Hela rapporten finns här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Texten granskad / uppdaterad 2018-04-23

Livslångt lärande
Sidan uppdaterad 2018-04-23





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information