Varför är det viktigt att forska kring hur polisen syns på sociala medier?

Ytterligare en anledning är att polisens digitala närvaro påverkar oss medborgare på olika sätt och där polisen försöker anpassa sig till denna. I Sverige blir vi mer och mer digitala, vilket visas i senaste rapporterar från Svenskarna och internet och att en stor del av befolkningen använder sociala medier. Detta i sin tur gör att organisationer (privata som publika) också spenderar en hel del tid med sociala medier.

Polisen var tidig med att använda sociala medier för att bland annat berätta om sin verksamhet och locka nya medarbetare, genom att bland annat visa upp sina hundar och hästar. I och med att polisens sociala medienärvaro utvecklats snabbt och vuxit i följarskara har det även skapats gråzoner (för både officiella (godkänt av polisen) och inofficiella konton) gällande deras syfte och innehåll. Där godtyckliga regler, riktlinjer och rutiner avgjort vilket budskap som polisen lagt ut på sociala medier. Detta är intressant med tanke på polisens uppdrag i samhället och deras stora digitala närvaro.

Slutligt handlar det om allmänhetens tillit till myndigheterna. Med det sagt är det viktigt att forska på hur, i detta fall, polismyndigheten använder och kommunicerar via sociala medier. Forskningen kan således bidra med större insikter och kunskap kring hur myndigheter arbetar i det förändrade landskapet som finns idag – det digitala.

Tittar du både på polisens officiella kanaler och även på enskilda polisers konto?

I min forskning, där jag skriver en avhandling, undersöker jag hur polisen som organisation arbetar med och kommunicerar kring begreppet trygghetsskapande i sociala medier. Anledningen till begreppet trygghetsskapande är att det täcker många olika aspekter kring polisens arbete och hur de som myndighet då kommunicerar för att upprätthålla eller skapa trygghet i samhället.

I mitt arbete intervjuar jag polisanställda som såväl allmänheten, för att få olika perspektiv kring begreppet trygghetsskapande och polisens sociala mediekommunikation. För att avgränsa arbetet ytterligare tittar jag enbart på officiella sociala mediekonton från polisen ur ett organisatoriskt och strategiskt kommunikativt perspektiv i forskningsarbetet. Värt att poängtera är att jag även gör avgränsningar bland de officiella socialmediekontona eftersom polisen har i december 2022 över 270 sådana, vilket innebär att jag främst fokuserar på polisregion Syds sociala medier.

Hur har polisen närvaro på sociala medier förändrats de senast åren?

Den största förändringen de senaste åren, särskilt efter terrorattentatet vid Drottninggatan 2017 är att allmänheten fick en bredare bild av polisen. Det har också medfört ökad aktivitet på sociala medier där nya konton har tillkommit allt eftersom, främst på Facebook och Instagram. Där är en av de större förändringarna att fler Instagram-konton har skapats för att nå fler grupper i samhället. Idag använder flera lokalpolisområden i Sverige både Instagram och Facebook.

Sen handlar det även om att vi blir bara mer digitala och där 84% av befolkningen i Sverige använder någon form av sociala medier dagligen enligt senaste rapporten från Svenskarna och internet. Här har polisen inte anpassat sig tillräckligt kring den snabba sociala medieutvecklingen och polisen saknar fortfarande officiell närvaro på bland annat TikTok, där en stor del av ungdomarna finns idag.

Vad finns det för utmaningar med att polisen syns så mycket på sociala medier?

Utmaningarna med polisens sociala medienärvaro i deras 270+ konton handlar om att hålla materialet uppdaterat, seriöst och relevant med koppling till myndighetens uppdrag och syfte. Polisens beslut om val av plattformar och när det ska informera och kommunicera uppgifter sker idag godtyckligt och budskapet beror på vem/vilka som skriver för stunden.

Även om det finns ett stort intresse (positivt som negativt) bland allmänheten för polisen, är deras sociala medienärvaro alltid att påverka samhällsutvecklingen och tilliten till myndigheten. Både mediala som politiska diskurser gör att bilden av polisens medienärvaro är i förändring. De senaste åren har det framkommit, i både officiella och inofficiella konton, oseriösa och på snudd till brottsliga inlägg från polisen. Dessa inlägg har i sin tur skapat offentliga debatter om polisen, deras sociala medier och vad det faktiska syftet ska vara med deras stora sociala medienärvaro. Det är en pågående utmaning för polisen, särskilt om de kommer att närvara på fler sociala medieplattformar framöver.

Ytterligare en utmaning som polisen har med sin stora sociala medienärvaro är att hålla den aktiv, relevant och transparent utan att försköna eller vara humoristisk, för tidigare forskning visar att det oftast slår fel. Polisen på sociala medier behöver alltid knyta an till sitt uppdrag för att minska brottsligheten och öka tryggheten hos allmänheten.

Serien Tunna blå linjen har ju aktualiserats polisen i sociala medier, har det påverkat på något vis?

SVT- serien Tunna blå linjen har säkerligen skapat en större förståelse för polisens arbete men också att de använder sociala medier som ett arbetsverktyg, vilket återspeglar användandet av den faktiska polisens sociala medier. Det har jag i vissa intervjuer fått bekräftelse på. En annan intressant aspekt med serien är att den problematiserar polisen och sociala medier i dagens samhällskontext, genom att lyfta fram en hel del kritik mot polisens agerande på sociala medier. Samt hur sociala medier och ryktesspridning hänger ihop

Vad har du kommit fram till/sett hittills?

Det jag har kommit fram till hittills i min forskning om polisens sociala mediekommunikation gällande trygghetsskapande, är polisens strategiska syn kring hur de tänker kring sociala medier, trygghetsskapande och brottsförebyggande innehåll. Delar av resultaten visar att polisens syfte med sin sociala medienärvaro är något spretig och att de hellre informerar än att kommunicera. Det kan på sikt påverka relationskapandet och tryggheten negativt i samhället.

Från allmänhetens håll finns det olika anledningar till att man följer eller inte följer polisen på sociala medier. En överhängande iakttagelse är att polisen informerar om sin vardag och att det nästintill blir som reklam för myndigheten. Det i sin tur öppnar upp frågan vilka polisen faktiskt kommunicerar till och för.

Vidare, finns det de som önskar att polisen öppnar upp för mer kommunikation än att bara informera, samt att polisens personal visar sina ansikten mer för ökad relations- och trygghetsskapande. Sen finns det de som anser att polisens sociala medienärvaro är ren resursslöseri och att de istället borde fokusera på att lösa problemen ute i samhället.

Kontakt