Vem bor var?

För att visa på den socioekonomiska och etniska boendesegregationen i Sverige har jag för närmare 6 000 bostadsområden1 räknat andelen personer som är i risk för fattigdom2 samt andelen personer som är födda utanför Norden och EU15-länderna. För Sverige som helhet är dessa andelar 16 respektive 17 procent (2018). Diagrammet nedan visar dock att andelarna skiljer sig kraftigt mellan olika områden, från närmare 90 procent till nästan 0 procent. 

Att det på områdesnivå finns ett starkt samband, som dessutom blir starkare med tiden, mellan socioekonomisk och etnisk segregation visade jag i en bloggpost redan 2015 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., då med statistik över andel sysselsatta och andel med utländsk bakgrund som sträckte sig till 2011. Diagrammet nedan ger en uppdatering som visar att slutsatserna från 2015 i stort sett fortfarande håller. Kurvan visar förändringen i sambandet mellan socioekonomi (alltså mätt som andel i risk för fattigdom) och etnicitet (alltså mätt som andel födda utanför Norden/EU15) på områdesnivå. Ju högre korrelationskoefficient (maxvärdet = 1) desto starkare samband (nedgången mellan 2003 och 2004 beror på en metodförändring i beräkningen av disponibel inkomst, vilket ger ett tidsseriebrott). 

Områden som karaktäriseras av en relativt stor befolkning som är födda utanför Norden/EU15 tycks sedan 1991 ha fått en allt svagare socioekonomisk ställning. Sambandet säger samtidigt att socioekonomiskt svaga områden tycks ha en allt högre andel utrikes födda. En ny slutsats som kan dras tack vare den längre tidsperioden är att korrelationen tycks ha stabiliserat sig på en hög nivå sedan 2010. Det går dock inte dra några slutsatser om orsakssamband. 

I projektet Integration är en process – Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. följer vi utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) som invandrat till Sverige mellan 1991 och 2010 från olika delar av världen. För att ge ett (av många möjliga) svar på frågan som ställs i rubriken3 visar tabellen nedan vilken typ av områden4 dessa personer bor i (2018), för ett urval av bakgrundsregioner. Tredje kolumnen visar hur stor del respektive områdestyp utgör bland samtliga 5 984 områden. Personer födda i övriga Norden eller EU15 följer i hög grad denna fördelning.  

Tabellen visar även att sex av tio personer födda i Afrika bor i områden som karaktäriseras av en hög andel personer som lever i risk för fattigdom, alltså med svag socioekonomisk ställning. De flesta av dessa bor dessutom i områden som har en hög andel utrikes födda, vilket inte förvånar med tanke på sambandet som påvisas ovan. Endast en av tio bor i områden med stark socioekonomisk ställning, här definierat som låg andel av befolkningen i risk för fattigdom. 

Bland personer födda i Asien och Europa är andelen som bor i socioekonomisk starka områden mer än dubbelt så hög som bland personer födda i Afrika. Det är dock betydligt vanligare att personer från övriga Norden eller EU15 bor i socioekonomisk starka områden, ungefär fyra av tio återfinns i områden med låg andel i risk för fattigdom. Endast en av tio födda i Norden eller ett EU15-land bor i ett område som karaktäriseras av både hög andel i risk för fattigdom och hög andel födda utanför Norden/EU15. 

En förklaring till det starka sambandet mellan socioekonomisk och etnisk segregation, samt olika boendemönster mellan olika grupper av individer, kan vara att utrikes födda har lägre försörjningsgrad5. Många utrikes födda har därmed inte tillräckligt med resurser för att bosätta sig i socioekonomiskt starkare områden där huspriser och hyror oftast är högre. Samtidigt kan olika typer av bostadsområden ge olika förutsättningar för arbetsmarknadsintegration, till exempel genom de sociala normer som råder. Denna aspekt belyser vi i projektet, och om detta återkommer jag i senare bloggposter. 

1 Områdesindelningen som används här följer Statistiska Centralbyråns Demografiska Statistikområden, DeSO. 

2 För att beräkna risk för fattigdom används EU:s definition, det vill säga personer med en disponibel inkomst (baserat på hushållets disponibla inkomst och individens konsumtionsvikt) lägre än 60 procent av medianinkomsten. 

3 Frågan är för övrigt även titeln på en rapport jag skrev under min tid som utredare vid Jönköpings kommun – Vem bor var? Om boendesegregation i Jönköpings kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

4 Med ”Hög” avses områden med en andel som är mer än 1,5 gånger så hög som den motsvarande andelen för landet som helhet. Med ”Låg” avses områden med en andel som är mindre än 0,75 gånger den nationella andelen. Resterande områden klassificeras som ”Mellan”.  

5 Se Eklund och Larsson. När blir utrikes födda självförsörjande? Entreprenörskapsforum, 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..