Varför är det viktigt med mångfald?

2019-12-04

Diversitet, heterogenitet, variation, eller mångfald lyfts ofta fram som en central drivkraft bakom innovation, tillväxt och utveckling (förnyelse!), i både teorin och praktiken. Redan på 1960-talet beskrev Jane Jacobs vikten av mångfald för ekonomisk utveckling1. Trots att Jacobs inte var akademiker utan journalist, författare och stadsplaneringskritiker har hennes tankegångar fått stort inflytande på urban- och regionalekonomisk forskning. Jacobs menar att innovationer uppkommer genom att kombinera idéer från olika områden eller genom att tillämpa kunskap från ett område på ett annat. I The economy of cities (Jacobs, 1969) ges ett antal exempel på produkter och näringsgrenar som uppstått på detta sätt.

Jacobs framhåller också betydelsen av städer, eftersom tätare miljöer ofta är förenade med mer mångfald och fler mötesplatser. Möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, kunskaper och kompetenser är därmed en central drivkraft för innovation och förnyelseförmåga. Tätare och mer diversifierade miljöer ger också större flöden av nya idéer, vilket ökar sannolikheten för att företag tar till sig och nyttjar ny kunskap, att de lär sig av innovationer i andra verksamheter eller branscher, och att nya företag som gör nya saker startas. Städers existens och tillväxt kan således förklaras av så kallade agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar som kommer av att företag och människor finns i närheten av varandra.

Forskningen lyfter framförallt fram tre sådana fördelar, nämligen större möjligheter till i) matchning på arbetsmarknaden, ii) delning av till exempel resurser, leverantörer och risker, och iii) lärande på grund av snabbare skapande, spridning och ackumulation av kunskap. I linje med Jacobs lyfts dessutom heterogenitet, eller mångfald, som en grogrund för att dessa fördelar ska kunna uppstå.2

Begreppet agglomerationsekonomier, och att betydelsen av städer ofta framhävs, skulle kunna tolkas som att mångfald och täthet endast är relevant att diskutera för stadsregioner. Ekonomiska fördelar av täthet och mångfald är dock minst lika viktigt för landsbygdsregioner, om än kanske i en annan skala. Inom landsbygdsregioner finns det platser som är mer eller mindre urbaniserade, och kluster av företag, särskilt småföretag, är vanligt förekommande också på våra landsbygder. Det finns dessutom beroenden mellan landsbygder och städer, där tillgängligheten till tätare miljöer innebär fördelar även för glesare platser, till exempel mindre orter som ingår i en större arbetsmarknadsregion. Det finns därmed platser inom landsbygdsregioner med relativt större potential för matchnings-, delnings- och lärandeprocesser. Mindre platser kan dessutom ha mer att vinna av en ökad mångfald och täthet, eftersom marginaleffekten av ökad agglomeration kan förväntas vara större än för redan urbaniserade städer.3

Tillgänglighet till kunskap i den omgivande miljön kan förväntas vara särskilt viktigt för små- och medelstora företag. Forskningen pekar på att mindre företag ofta har begränsade egna resurser, både finansiella och personella, för att bedriva forskning och utveckling. Organisationskulturer och familjeband är ytterligare faktorer som kan skapa hinder för den interna innovationsverksamheten.4 Mindre företag, med begränsad egen personalstyrka, har dessutom sämre förutsättningar till intern mångfald. Extern kompetens och kunskapsflöden mellan företag, organisationer och branscher kan därmed bidra till stödsystem som kan vara nödvändiga för mindre företags tillväxt och utveckling.

I nästa bloggpost kommer jag tillbaka till hur vi kan mäta mångfalden i arbetskraften på en viss plats. Dessutom ges en första inblick i hur mångfalden skiljer sig mellan städer och landsbygder.

[1] Jacobs (1969), The economy of cities, New York, Random House, Jacobs (1963), The death and life of great American cities, New York, Random House.

2 Duranton och Puga (2004). Se Andersson och Larsson (2017), Näringslivsdynamik, städer och agglomerationsekonomier – forskningsöversikt och agenda, Tillväxtanalys PM 2017:08, för en översikt på svenska.

3 Naldi, Nilsson, Westlund och Wixe (2015), What is smart rural development?, Journal of Rural Studies 40.

4 Smallbone, North och Vickers (2003), The Role and Characteristics of SMEs in Innovation. In B. T. Asheim, A. Isaksen, C. Nauwelaers, & F. Tödtling (Eds.), Regional Innovation Policy for Small-Medium Enterprises. Cheltenham: Edward Elgar.