Segregation och sysselsättning. Del 4.

Eftersom enskilda individer kan förväntas påverkas på olika sätt av segregation i en region beroende på vilken typ av område de bor i är det lämpligt att ta ner analysen på en finare geografisk nivå, vilket i detta fall innebär församlingar (där indelningen i 2513 församlingar är konstant över tiden). Genom att tillämpa det så kallade olikhetsindexet kan segregation mätas på områdesnivå. I praktiken innebär detta att räkna ut skillnaden mellan andelen av regionens individer med utländsk bakgrund som bor i ett område och andelen av regionens individer med inhemsk bakgrund som bor i samma område. Segregation i denna bemärkelse relaterar till den geografiska fördelningen över delområden inom regioner av individer med utländsk bakgrund, där fördelningen av individer med inhemsk bakgrund används som benchmark. Ett annat sätt att mäta förekomsten av individer med olika bakgrund i ett område är att helt enkelt titta på andelen av befolkningen med utländsk bakgrund (eller inhemsk).

Som ett första steg i att utröna möjliga konsekvenser av en ökande segregation har jag testat enkla korrelationssamband mellan andelen av områdets invånare som är sysselsatta och ovan nämnda mått på segregation. Tabellen nedan sammanställer korrelationerna år för år, mellan 1990 och 2011. Alla redovisade samband är statistiskt signifikanta.

Två tydliga observationer kan göras utifrån tabellen ovan. Den första är att sambandet mellan boendesegregation och sysselsättningsgrad är negativt, vilket visas av minustecknen. Den andra observationen är att detta samband blir starkare med tiden, vilket visas av att absolutvärdet av korrelationskoefficienten ökar i båda fallen.

På områdesnivå är alltså sambandet mellan andel sysselsatta och segregation genomgående negativt, oberoende av om segregation mäts som olikhetsindex eller andel med utländsk bakgrund. Gällande olikhetsindexet innebär det att i områden som har ett högre index är en lägre andel av invånarna i sysselsättning. Något förenklat betyder ett högre olikhetsindex att en relativt stor andel av regionens individer med utländsk bakgrund bor i området, medan en relativt liten andel av regionens individer med inhemsk bakgrund bor där. Tolkningen för andel utländsk bakgrund är något enklare, det negativa sambandet innebär då att ju högre andel av områdets invånare som har utländsk bakgrund desto lägre andel av områdets invånare är sysselsatta.

Den andra tydliga observationen är alltså att det negativa sambandet mellan sysselsättningsgrad och segregation blir starkare med tiden. Vid en jämförelse av 2011 och 1990 visar tabellen på en nästintill tredubbling av korrelationen mellan sysselsättning och både olikhetsindexet (-0.1336 till -0,3776) och andel utländsk bakgrund (-0,2099 till -0,6112). Detta kan tolkas som att områden med ett högre olikhetsindex och/eller en större andel invånare med utländsk bakgrund har en allt lägre sysselsättningsgrad. En konsekvens av ökad segregation kan därmed vara sämre arbetsmarknadsintegration för individer som bor i utsatta områden. Dessa områden karaktäriseras ofta av lägre socioekonomisk status och socialt utanförskap, vilket genom ökad segregation och lägre sysselsättning riskerar att späs på ytterligare.

Viktigt att notera är att dessa värden enbart visar hur de två variablerna i fråga samvarierar. För att utröna möjliga orsakssamband krävs en bra mycket mer långtgående statistisk analys. Med detta i bakhuvudet ger ändå tabellen ovan, tillsammans med utvecklingen av segregationen i Sverige som jag visade i en tidigare bloggpost, en bild av en ganska bekymmersam utveckling. En utveckling som kan tänkas gå mot bland annat ökad segregation på arbetsmarknaden, större klyftor i samhället samt ökat socialt utanförskap, vilket innebär kostnader för både enskilda individer och samhället i stort.

Övriga bloggposter på temat segregation: 

Ett segregerat Sverige del 1.

Ett segregerat Sverige del 2.

Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

Segregation och sysselsättning

Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Linköping – regionen där segregationen ökar mest