Grönsaker och goda munbakterier, en perfekt kombo för hälsa!

2022-12-16

Frukt och grönsaker är viktiga beståndsdelar i en hälsosam kost. Vitaminer, antioxidanter och fibrer är självklara i en nyttig kost, men på senare tid så har även ämnet nitrats goda egenskaper uppmärksammats i både forskning och media.

BIld av congerdesign från Pixabay

Nitrat finns i grönsaker och frukt, som till exempel i spenat, mangold, sallad eller rucola men även i rödbetor och rädisor. Det fiffiga är att vissa bakterier som vi har i munnen kan omvandla nitrat (NO3) till nitrit (NO2). Nitrit i sin tur kan omvandlas till kväveoxid som har en positiv effekt på hjärt-kärlsystemet och kan sänka blodtrycket.

Nitrat förbättrar också vår fysiska prestationsförmåga, därför är det vanligt att maratonlöpare dricker rödbetsjuice innan de springer ett lopp. Här spelar munhälsan en viktig roll, nitratet från juicen gör nämligen bäst nytta om du har goda bakterier i munnen och de finns bara om du har en god munhygien. Exempel på goda bakterier är Rothia och Vellionella,

Faktum är att vissa olympiska team har regelbundna munhälsoundersökningar för sina idrottare och ser till att de har en god munhygien och att de får förebyggande tandvård för att förbättra deras prestationer.

En annan god effekt av kväveoxid är den antimikrobiella förmågan, som hjälper till att hålla magen frisk och men också kan minska luftvägsinfektioner. I munnen verkar kväveoxid också bakteriedödande framförallt på bakterier som orsakar tandköttsblödning och tandlossning. Det är faktiskt så att människor med friskt tandkött har mängder av bakterier som kan omvandla nitrat. Med andra ord är en god munhälsa viktigt ur flera aspekter. Dessutom kan vissa av dessa bakterier omvandla nitratet till ammoniak, och ammoniak kan i sin tur motverka att man får karies genom att neutralisera pH värdet i munnen.

Men låt oss gå tillbaka till nitratomvandlingen som munbakterierna gör. Du kanske undrar hur det är möjligt att de kan omvandla nitratet på de sekunder som nitrat stannar i munnen innan vi sväljer ner det. Och du har rätt: det mesta nitratet sväljs ner och ger ingen direkt effekt. Men det är då saker och ting börjar bli riktigt fascinerande, människokroppen har nämligen hittat ett sätt att återvinna det nedsvalda nitratet genom blodomloppet. Sedan, när blodet passerar genom munnen, fångar salivspottkörtlarna upp nitratet. Det stannar sedan där en tid och fortsätter att sväljas och återvinnas i över 6 timmar. Det är som att vår kropp ser till att föra nitratet tillbaka till våra munbakterier för att de ska kunna utföra sitt jobb.

Det har också visat sig att om du ofta sköljer munnen med bakteriedödande medel skadar vi inte bara de dåliga bakterierna, utan även dessa nyttiga bakterier, och om de skadas eller försvinner kan faktiskt konsekvensen bli att blodtrycket höjs.

För ett decennium sedan skulle ingen ha trott att bakteriedödande medel för munnen kunde påverka blodtrycket men sanningen är att på samma sätt som vi tar hand om vår tarmflora, behöver vi också bry oss om mikrofloran i munnen. De nitratomvandlande munbakterierna är ett bra exempel på ett fantastiskt samspel mellan människans fysiologi och bakterier i kroppen, som tillsammans bidrar till hälsa.

Och med tanke på att vi sväljer över en liter saliv per dag, kan det vara möjligt att goda munbakterier också producerar andra nyttiga föreningar (förutom kväveoxid) som släpps ut till saliven, sväljs och absorberas i vår kropp? Vi är säkra på att forskning om detta kommer att utvecklas under de närmaste åren och ser fram mot att få följa det på vägen.

Alex Mira, Mikrobiolog och forskare vid FISABIO, Valencia och Malin Stensson, Docent i Oral Hälsovetenskap. Båda arbetar vid Avdelningen för Odontologi och Oral Hälsovetenskap, Hälsohögskolan