Socialt arbete inte bara sociala problem

Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Socialt arbete kan därför förstås utifrån socialt samspel snarare än enbart utifrån sociala problem och svårigheter. Socialt samspel kan ske på olika nivåer. Det kan vara att individer, grupper, organisationer och stater orienterar sig mot varandra och tar varandra i beaktande. På individnivå kan det handla om mötet mellan en socialsekreterare och en klient/brukare. På gruppnivå kan det handla om att det finns stöd och skydd för grupper som har identifierats som särskilt utsatta. På samhällsnivå kan det handla om politiska beslut som gynnar desamma.

Samspelet mellan människor skapar samhället och dess institutioner. De flesta människor ingår i ett eller flera sociala sammanhang. Det kan handla om arbetskamrater, vänner och familj. Hur dessa interagerar och responderar i samband med exempelvis våld har Åkerlund visat vara centralt för om våldet kan fortgå eller om det upphör.

Så vad betyder det sociala samspelet för socialt arbete?

För det första, sociala problem ses som konstruerade i samspel mellan människor och deras omgivning. Vad som definieras som ett socialt problem och hur problemet förstås är ett resultat av sociala processer/relationer och hur ett problem konstrueras i tid och rum. Till exempel självskadebeteende och fetma/övervikt har utifrån ett psykologiskt och medicinskt perspektiv tenderat att sjukliggöra individen och hens svårigheter på ett sätt som ignorerat på vilket sätt som sociala faktorer påverkar varför man skadar sig själva eller äter sig tjock. Individen har därmed kommit att betraktas som felande och som fullt ansvarig snarare än att se till omgivningen. Individen görs på så sätt till syndabock för problem som delvis och ibland helt och håller ligger utanför hens makt att påverka. Handlingar som att skada sig själv och eller att äta sig överviktig är alltid inbegripet i ett socialt och kulturellt sammanhang. Men som Ekman och Gunnarsson visar, är fetma och övervikt liksom självskadebeteende också sociala problem såtillvida att människor med överviktiga eller ärrade kroppar stigmatiseras, misskrediteras och stämplas med negativa fördomar.

För det andra, möten mellan de professionella och klienter står ofta i fokus i socialt arbete. En arena där sådana möten sker är inom de institutionella sammanhangen när klienter och deras liv bedöms, diskuteras och planeras. I studier av avstämningsmöten mellan klienter och olika professionella visar Bülow och Wilińska, att utan känslor vore det inte möjligt att jobba fram planer och bestämma nästa steg i rehabiliteringsprocessen. Både de professionella och klienterna använder sig av känslor för att kommunicera med varandra, för att förhandla olika lösningar och för att bestämma nästa steg. Inom den socialvetenskapliga traditionen innebär känslor ett sätt att relatera till varandra som visar vårt engagemang i det sociala livet. Känslor handlar både om individer och deras upplevelser och om omgivningen och kontexten som bidrar till skapande av olika känslor. Vi lever våra liv genom att tänka och känna och båda påverkar varandra och kan inte ses som motpoler, de kompletterar i stället varandra.

För det tredje, i det sociala samspelet finns alltid inbegripet olika maktstrukturer och många gånger är vi omedvetna om vår delaktighet i att vidmakthålla dessa. Maktstrukturer påverkar alla på något sätt, och upprätthålls konstant i socialt samspel. I vissa sammanhang har vi ett övertag medan vi i andra sammanhang kan vara i underläge. Att det kan skilja sig åt har att göra med att maktstrukturer på olika sätt samspelar med varandra. Ibland är det genus som ger oss ett visst över- eller underläge, medan i andra sammanhang är det andra saker såsom ålder, klass, funktionsförmåga eller etnisk tillhörighet som avgör. Normer för kön, ålder och sexualitet samverkar i det sociala samspelet inom äldreomsorgen. Siverskog illustrerar exempelvis detta i ett forskningsprojekt baserat på intervjuer med äldre lhbtq-personer som har äldreomsorgsinsatser.

Makt och över- och underordning hänger ofta samman med normer och moraliska riktlinjer. Den som avviker från normen kan ibland förknippas med moraliskt förfall. Människor med fetma/övervikt, psykisk sjukdom eller missbruk förknippas vanligtvis med moraliskt förfall. En del forskare menar till och med att fetma och missbruk symboliserar ett icke-fullvärdigt samhällsmedborgarskap. Den som ses som moraliskt felande görs lätt till ett lovligt byte för att bli illa behandlad. Eftersom maktstrukturer skapas finns det alltid hopp och utrymme för förändring. Individer kan exempelvis motsätta sig och utmana normer och misskrediterande handlingar. Men det krävs mer än ett individuellt motstånd för att jämna ut maktobalanser. Vi kan ha goda intentioner men ändå bära på normer och föreställningar som påverkar bedömningar och beslut inom socialt arbete. Egonsdotter har exempelvis uppmärksammat hur klienters genus och etnicitet kan leda till olika bedömningar när socionomstudenter fattar beslut.

Sammanfattningsvis, socialt arbete är en relaterande praktik vilket innebär att den bygger på en ömsesidig växelverkan mellan människor, där bland annat känslor och makt är viktiga för att förstå det sociala fältet och dess dynamik. Socialt samspel förekommer på olika nivåer inom det sociala arbetet, från individer som samspelar med varandra till samspel som förekommer inom och mellan organisationer och institutioner. Sålunda är det inte främst sociala problem som står i fokus i det sociala arbetet utan det sociala samspelet vari sociala problem skapas och reproduceras.

Referenser/forskningsprojekt:

Bülow, P. H., & Wilińska, M. (2021). Sympathy and micropolitics in return-to-work meetings. In K. Juhila, T. Dall, C. Hall, & J. Koprowska (Eds.), Interprofessional Collaboration and Service User Participation (pp. 141-169). Bristol, UK: Policy Press.

Egonsdotter, G., Bengtsson, S., Israelsson, M. & Borell, K. (2020) Child protection and cultural awareness: Simulation based learning. Journal of Ethnic & Cultural Diversity in Social Work 29, 362–376.

Gunnarsson, NV (2021) The self-perpetuating cycle of self-injury and shame. Humanity & Society 45(3): 313–333.

Gunnarsson, NV., & Lönnberg, M. (2021). The ‘good. and the ‘bad’ subject position in self-injury autobiographies. Qualitative Social Work. https://doi.org/10.1177/14733250211043933

Siverskog, A. (2021, kommande). Möjligheter och hinder att vara lhbtq-person inom äldreomsorgen: hur påverkar normer för kön och sexualitet? I Sandberg, L., Larsdotter, S. Att främja äldres sexualitet och sexuella hälsa inom vård och omsorg. Stockholm: Södertörns skriftserie.

Åkerlund, N & Sandberg, L (2016) Children and Violence Interactions: Exploring Children´s Experiences of Responses. Child Abuse Review 26(1): 51-62.

Författare

Monika Wilińska, Pia Bülow, Aimée Ekman, Nina V. Gunnarsson, Nina Åkerlund, Gunilla Egonsdotter och Anna Siverskog.