The PhD blog är en samlingsyta för doktorander inom Jönköping International Business School som utgår ifrån sina respektive forskningsområden. Nationalekonomi, företagsekonomi, media och juridik.
Innovationernas betydelse i samhället
I mitt förra blogginlägg diskuterade jag definitionen av innovationer och hur det finns olika typer av innovationer, t ex nya produkter eller tjänster och nya processer. Jag nämnde också att många typer av styrdokument framhåller innovationer som viktiga för Sveriges utveckling och tillväxt. I det här blogginlägget tänkte jag kortfattat förklara varför innovationer är så viktiga för samhället att myndigheter och andra organ vill främja dem.
För samhället som helhet mäts oftast välstånd som landets bruttonationalprodukt (BNP), vilket enkelt beskrivet är värdet av all produktion av varor och tjänster som ett land har producerat under ett år. Självklart finns det andra faktorer som också är viktiga för ett lands välmående och därför har andra typer av mått såsom FN:s Human Development Index tagits fram. Dock är det vanligaste fortfarande att diskutera BNP eller tillväxt av BNP som mått på välstånd och nationalekonomer har sedan länge arbetat fram ett flertal teorier för vad som driver denna tillväxt.
Oavsett detaljer så bygger i princip alla tillväxtteorier på att ett lands produktion (BNP) tillverkas baserat på en rad produktionsfaktorer. De vanligaste är arbetskraft och kapital, oftast i form av maskiner och dylikt. Ibland brukar man även ta upp mark eller kunskap som ytterligare faktorer. Innovationer är alltså ingen faktor i sig själv men de spelar en viktig roll för hur mycket BNP man kan tillverka med de faktorer man har. Innovationer möjliggör alltså för land att mer effektivt kunna utnyttja sina resurser för att inte bara producera mer saker, utan också bättre saker.
Om man gör en liknelse med bakning så är BNP de slutliga kakorna och produktionsfaktorerna är de olika ingredienserna. Innovationerna motsvarar då antingen förbättrade recept som ger fler kakor med de ingredienser man har hemma (processinnovation), eller helt nya recept som ger nya och godare kakor (produktinnovation).
Sambandet mellan innovationer och tillväxt kan visas i ett enkelt punktdiagram. I figuren nedan mäts ett innovationsindex längs X-axeln. Detta index tas fram årligen av den internationella patentorganisationen WIPO samt de två handelshögskolorna INSEAD och Johnson Cornell University. I indexet har man vägt samman en mängd olika faktorer som länders företagsklimat, resurser som spenderas på forskning och utveckling, utbildningsnivå, patent o.s.v. så ju högre index ett land får, ju mer innovativt anses det vara. Längs Y-axeln mäts BNP per capita (invånare) i amerikanska dollar. Båda variablerna gäller för år 2015.
Sammanfattat förutspår teorierna att länder som är mer innovativa borde vara rikare, vilket är precis vad figuren visar. De länder som har ett högt innovationsindex, som t.ex. Schweiz, Storbritannien och Sverige, som är topp tre på listan, tillhör också de rikaste länderna. Samma sak ses i andra änden av figuren där länder med väldigt lågt innovationsindex, som t.ex. Sudan, Togo och Guinea som är de tre länderna i botten på listan även tillhör de fattigaste länderna det året. Korrelationen mellan de båda variablerna är 0.83.
Innovationer är viktiga och det finns med andra ord goda skäl att ta fram strategier som gör att vi blir mer innovativa. Det skapar nämligen ett större välstånd för landet som helhet. Dock är det bra att vara medveten om att länder som är rikare ofta har bättre förutsättningar för att skapa innovationer. Genom att ha t.ex. en högre andel högutbildade invånare, större satsningar på forskning, mer finansiellt riskkapital och tydliga äganderättslagar blir det lättare att som land vara mer innovativt.
Tina Wallin
Doktorand
Nationalekonomi, Internationella Handelshögskolan
Twitter: @tinabtwallin
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
