Forskar om barns pedagogiska utomhusmiljöer, utomhuspedagogik, utomhusundervisning och lärande för hållbarhet. Tror på barns agentskap och kompetens genom att forska med och för barn ur barns perspektiv.
Mot pedagogisk mångfald
Att Sveriges elever befinner sig i en ”läskris” är nog de flesta inom skola och utbildning överens om. Enligt skolministern, Lena Edholm behövs mer läsning, mer mängdträning i läsning och fler faktiska böcker. Elever behöver mindre skärmtid och digital läsning. Det kan vara bra, men det måste också lyftas fram att fler pedagogiska metoder behöver användas och olika lärmiljöer.
Studier visar att skolans verksamhet är i behov av pedagogisk mångfald, där en del kan vara utomhusbaserad undervisning. Lärande i natur- och kulturlandskapet kan för vissa elever ge variation och vara mer tillgänglig och inkluderande i ett undervisningssammanhang. I dessa lärmiljöer tillåts elever få vara fysiskt aktiva, fler sinnen kan involveras, fungerar att tala högre än i klassrummet, och det görs i kombination med ämnesundervisning. Studier visar att undervisning, såsom språk behöver växla mellan teori - praktik och mellan klassrum - andra lärmiljöer.
En ”läskris” kan förebyggas genom att elever erbjuds flera sätt till läsning. Exempelvis genom kreativt skrivande och muntligt berättande i utomhusmiljön, öva på förmågan att kunna läsa av naturen i naturen [ekologisk läskunnighet] samt kunskapsmässiga stadsvandringar. Med nyfikenhet och motivation i viljan mot läslusten återskapas. ”Läskrisen” kommer inte klaras av genom att eleverna får ägna mer tid åt stillasittande läsning. läslust. Eleverna behöver i stället utmanas och få uppleva olika läsrepresentationer. ”Lärglädje – hela vägen” och ”Läskommissionen” är några pedagogiska praktiknära exempel för att förebygga en pedagogisk enfald.
Språk är mer än en konstruktion på ett papper
Om elever får skapande svenska på ett utomhusbaserat sätt, kan fler elever få möjlighet att bli intresserade av att ägna sig åt läsning än de redan inbitna. Svenska kan bedrivas med bokstavsplattor. Eleverna får till uppgift att skapa ett så långt befintligt ord som möjligt, för att därefter skapa flera korta ord. Ord som sedan kan användas till en rapp, dikt, historia eller berättelse. Något som kan skrivas ner i klassrumsundervisningen, men framföras som en muntlig presentation på skolgården. Ett annat utomhuspedagogiskt material är ABC-mattan, ett duschdraperi med alfabetet på. Eleverna kan lägga olika naturföremål på dess begynnelsebokstav såsom sten på ”s”, kotte på ”k” eller blad på ”b”. Jönköpings kommun har tagit fram ett program för hållbarhet Pdf, 3.3 MB., där det framkommer att barn och elever ska stimuleras till rörelse under skoltid och erbjudas utomhuspedagogik kontinuerligt under sina skolår och under sin skolgång (Fritz m.fl., 2022).
Läromedel, som böcker kan med fördel få stanna kvar och vara nåbara i klassrummet medan skolans lärplattor med specifika appar kan användas för att öka lästräningen i utomhusmiljön. Det som kan hända när en ”traditionell” undervisningsmiljö utmanas är att andra elever kan komma mer till sin rätt utifrån sitt språklärande. Det kan därmed bildas en så kallad ”undervisningsrättvisa”.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.