Lektor i företagsekonomi, forskar kring team och entreprenörskap, familjeföretagande och företagsnedläggning, vintersportare.
När ljuset på gasellerna slocknar
Under hösten har Dagens Industri haft sin årliga turné med utnämning av årets gasellföretag. Som kronan på verket koras årets supergasell, det vill säga det företag i Sverige som haft högst tillväxt under de tre senaste åren. Zound Industries blev i december 2012 utnämnda till årets supergasellföretag och de kan stoltsera med den högsta tillväxttakten sedan priset instiftades år 2000. Gasellföretag är med rätta allmänt hyllade men vad händer när strålkastarna slocknar?
Gasellföretag är ett begrepp som myntades av ekonomiprofessorn David Birch [1]. Redan 1979 publicerade han en bok där han visade att små företag är av stor ekonomisk betydelse. Även om hans studie har kritiserats och ifrågasatts när det gäller exakt hur mycket små företag bidrar med till ekonomisk tillväxt och jobbskapande, har hans centrala slutsats styrkts i en mängd studier. Det vill säga, små företag och deras tillväxt är av stor ekonomisk betydelse. Närmare bestämt är en liten grupp snabbväxande företag den grupp som skapar mest sysselsättningstillväxt. Denna grupp av snabbväxande företag benämnde han gasellföretag. Resultaten varierar mellan studier, men ungefär fyra procent av alla små företag skapar mellan 60 och 75 procent av nettojobben i en ekonomi [2]. Om en mängd snabbväxande företag bidrar mest till jobbskapande är det intressant att ställa sig frågan vad tillväxt leder till i dessa företag och hur företagen utvecklas över en längre tidsperiod.
Detta kan vara knivigt att bena ut då många snabbväxande företag köps upp av etablerade aktörer. Dessutom finns det väldigt lite forskning om detta. Men, enligt statistik från Bolagsverket läggs 25 procent av gasellerna ner inom sex år. Nyligen läste jag en mycket intressant dansk akademisk rapport där forskare studerat gasellföretags långsiktiga utveckling [3]. De finner att på lång sikt växer företag som haft en stabil låg tillväxttakt faktiskt mer än de som har en kort period av snabb tillväxt och kvalificerar sig som gasellföretag. Dessutom finner de att gasellföretagen med större sannolikhet läggs ner än de företag som uppvisar en stadig och lägre tillväxttakt. De menar att snabb tillväxt leder till interna svårigheter i företaget, kapitalbrist och felrekryteringar som gör att man i värsta fall tvingas lägga ner eller att det krävs en period där man stannar upp och fokuserar på att skapa rutiner och lösa organisatoriska problem som följt i spåren av den snabba tillväxten.
Hur har det då gått för de företag som blivit mest hyllade för sin snabba tillväxt? I tabellen nedan framgår vilka företag som blivit utsedda till supergaseller mellan 2000 och 2010, dvs. det snabbast växande svenska företaget för respektive år. Alla utom ett företag uppvisade en tillväxt på mer än 2 000 procent under de tre år som föregick utmärkelsen. Av dessa elva supergaseller fortsatte sex företag att växa i omsättning medan fyra visar negativ tillväxt fram till 2012 och ett företag försattes i konkurs under det nästkommande året. Inget företag har lyckats visa upp en så extrem tillväxttakt som de haft under ett fåtal år. Med andra ord har ungefär hälften av dessa företag fortsatt växa medan hälften har haft en negativ utveckling. Notera att antalet år för tillväxt fram till 2012 skiljer mellan företagen.
Tabell 1. Företag som utnämnts till supergaseller mellan 2001-2010 och deras utveckling fram till 2012. (Källa: Information från utnämningsåret hämtat från artiklar i DI och information från 2012 hämtat från årsredovisningar)
Att tillväxttakten sjunkit och att flera företag haft en negativ utveckling är i linje med Ahrens Tillväxtlista. De utser uthålliga snabbväxande företag som visat en god tillväxt (minst 25 % i genomsnitt) under sex år. Deras lista 2013 består av 55 företag. Att deras lista är så kort i jämförelse med gaselllistan (som 2013 bestod av knappt 1 000 företag) visar hur svårt det är upprätthålla en hög tillväxttakt under en längre period.
Inom entreprenörskapsforskningen finns det många studier som fokuserar på tillväxt som ett resultat. De mest centrala frågeställningarna fokuserar på vad som leder till tillväxt. Däremot är det en stor avsaknad av studier som närmare undersöker effekterna av tillväxt, framförallt på företags- och individnivå. Hur hanterar man snabb tillväxt? Det ställer stora krav på bland annat ledningen, organisationsstrukturen, organisationskulturen, den finansiella styrningen och kompetensförsörjningen. För att uppmuntra tillväxt måste vi bli bättre på att förstå hur tillväxt kan hanteras. Förhoppningsvis kan vi då undvika att stora värden som gasellföretagen skapat inte går till spillo.
Referenser:
[1] Birch, D.L. (1979). The Job Generation Process. Cambridge, MA: MIT program on neighborhood and regional change, Massachusetts Institute of Technology.
[2] Henrekson & Johansson (2010). Gazelles as job creators: a survey and interpretation of the evidence. Small Business Economics, 35, 227-244.
[3] Gjerlov-Juel, P. & Guenther, C. (2012). Heroes today – but what about tomorrow? Working paper available from SSRN.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
