Lektor i företagsekonomi, forskar kring team och entreprenörskap, familjeföretagande och företagsnedläggning, vintersportare.
Nya möjligheter att shoppa, men vem ska handla?
Sverige ligger i topp när det gäller antal kvadratmeter köpcentrumyta per capita. Samtidigt byggs nya shoppingcenter och områden kontinuerligt. I storstäderna har eller öppnar inom kort stora affärsytor för att få konsumenter att shoppa. I Malmö finns Emporia, det finns planer för Gamlestadens köpcentrum i Göteborg och i Stockholm invigs Mall of Scandinavia 2015. Även i flera residensstäder ökar utbudet av shoppingmöjligheter. Samtidigt är detaljhandeln den mest konkursutsatta branschen. Frågan är om det finns tillräckligt med kundunderlag för all försäljning eller om det enbart blir fler som ska dela på kakan.
I en rapport från Jones Lang LaSalle framgår att Sverige ligger på en fjärdeplats i EU i antal kvadratmeteryta köpcentrum per capita. Endast Luxemburg, Irland och Holland ligger högre. I Sverige finns ca 450 kvm yta per 1000 invånare medan motsvarande siffra för Västeuropa är ca 250 kvm. Till viss del anses det svenska klimatet och en gatuhandel som inte är lika utvecklad ligga bakom den högre siffran. Trots att Sverige redan ligger högt, pågår en fortsatt utbyggnad av nya center. Det är framförallt i Storstäderna och även i residensstäderna som ytorna har och kommer att öka framöver.
Handeln har stor ekonomisk betydelse, men är en bransch som för närvarande genomgår stora förändringar. Under 2012 och 2013 har flera rapporter och artiklar belyst det ökande antalet konkurser bland handelsföretag. Antalet konkurser ökade med 12 procent under 2012 och marknaden anses vara överetablerad, vilket i sin tur indikerar att ytterligare konkurser och nedläggningar är att vänta. Enligt UC är detaljhandeln den bransch med störst konkursutsatthet.
Detaljhandeln består av många konkurrenter och relativt låga inträdesbarriärer. Enligt en rapport från Handelns Utvecklingsråd fanns det ca 58 000 butiker inom detaljhandeln 2008. De tio största aktörerna representerade 40 procent av omsättningen men endast sex procent av antalet försäljningsställen. Det är framförallt inom bok- och pappershandeln samt skohandeln där koncentrationen har ökat mest. Överlag finns det många aktörer, men det är några få stora som dominerar marknaden. Den marknadskoncentration som skett förefaller fortsätta även i framtiden.
Samtidigt som marknaden blir mer koncentrerad suddas gränsen ut mellan e-handel och fysisk butik. Allt fler butiker går online och allt fler nätaktörer inser vikten av fysiska butiker och showrooms. Den övergripande trenden är dock att butikerna tenderar att bli mindre och läget blir allt viktigare. En kom-och-köp mentalitet fungerar inte längre. Här gäller det istället att som handlare vara mer proaktiv och profilera sig och sina produkter.
I år väntas julhandeln på nytt slå rekord, samtidigt kommer siffror om att kläd- och skohandeln i oktober minskat för sjätte året i rad. Även om julhandeln kommer öka i år är det främst e-handeln som kommer att främjas. Trots att e-handeln förändrar spelreglerna för befintliga aktörer fortsätter Sverige som redan har relativt sett mycket köpcentrumyta att bygga ut. Hur är detta hållbart i längden?
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
