Byta coach= bättre resultat?

Forskning om team och ledarskap har länge intresserat sig för ledarens betydelse för företagets resultat och utveckling. Om och hur en ledare har en direkt påverkan på resultatet är dock omtvistat. Följaktligen finns det inga enhälliga resultat som besvarar huruvida byte av en företagsledare är positivt för ett företags prestationer. Individers prestationer och resultat i företag är förståeligt nog svåra att utvärdera. Transparensen är låg och resultatmåtten är i högsta grad beroende av företagsspecifika situationer, ägande och strategiska prioriteringar. I min egen forskning om team, och ledarskiften har jag även gått igenom forskning om sportteam. Inom sporten ser verkligheten något annorlunda ut. Förvisso kan man ha individuella mer kvalitativa mått på utveckling och framgång. Men när säsongen summeras är det trots allt tabellen som talar sitt tydliga språk. Det är därför intressant att notera att forskning om tränarbyten i professionella sportlag enhälligt pekar på att tränare byts ut alltför ofta och till ingen nytta. Ibland kan det rent av leda till försämrat resultat.

Att byta ut en tränare är en kostsam historia. Med tanke på avsaknaden av vetenskapliga belägg för att tränarbyte under en säsong skulle leda till förbättringar i lagets prestation är det intressant att debatten rymmer så stort utrymme i media.

Sammanlagt sparkades fyra tränare i Elitserien under säsongen 2012/2013. DN var snabba med att poängtera att resultaten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.av dessa förändringar var stick i stäv med befintlig forskning om tränarbyten. Rubriken löd att tränarbytet var ett lyft för Rögle. Att avsluta grundserien på sista plats och sedan åka ur Elitserien efter en katastrofal kvalserie kan väl knappast ses som ett lyft? Å andra sidan gick Timrå, utan tränarbyte, samma öde till mötes.

Studier har bland annat gjorts på tränarbyten inom engelsk fotboll (topp tre divisionerna i Fotboll League och Premier League), spanska, holländska och italienska fotbollsligan. Samtliga studier pekar på att tränarbyten under pågående säsong inte avspeglas i bättre resultat. De flesta finner att det till och med kan leda till försämrade prestationer. Även om en studie av spanska ligan finner att hemmavinsterna ökar, påverkas säsongens slutliga resultat inte nämnvärt.

I en studie av svenska hockeyligan studerar en kollega på JIBS (Ghazi Shukhur) tillsammans med två andra forskare hur tränarbyten i SHL (tidigare Elitserien) påverkar lagens resultat. De finner att byten av tränare, särskilt när laget befinner sig i en dålig period, till och med kan leda till försämrade prestationer (Salman et al. 2009). En omfattande studie av tränarbyten inom NHL, som baseras på 60 års statistik och sammanlagt 408 tränarbyten, visar att byten av tränare mellan säsonger inte påverkar resultatet (varken positivt eller negativt), medan byte av tränare under en säsong kan leda till försämrade prestationer (Rowe et al., 2005).

Dessa forskare (Rowe et al., 2005) utgår från tre perspektiv [1] för att förklara sina resultat:
Den onda cirkeln – här menar de att en ny ledare inför nya rutiner och förändrar såväl formella som informella relationer inom gruppen. Förvisso kan det finnas positiva effekter såsom nya idéer men överlag resulterar ett skifte av ledare till sämre moral och minskad sammanhållning bland gruppmedlemmarna. Denna typ av skifte sker ofta under pågående säsong och spelare tvingas då anpassa sig till en helt ny ordning medan de samtidigt ska fokusera på matchspel.

Syndabocken – här menar de istället att de som är ytterst ansvariga är de som rekryterar spelare och bygger upp laget och spelarmaterialet är det mest avgörande för lagets framgång. Istället för att själva avgå läggs skulden på någon annan, såsom tränaren, och därigenom stillas fansens och supportrarnas missnöje. Denna typ av tränarbyte sker oftast mellan två säsonger. Sker inga större förändringar av lagets sammansättning kommer sannolikt ett byte av tränare inte leda till några större förändringar i lagets prestation under nästföljande säsong.

Det sunda förnuftet – här utgår de från att en ny tränare kan ha en positiv effekt förutsatt att denne får möjlighet att påverka spelarmaterial och att det ges tid till att skapa förutsättningar för att kunna genomföra sina visioner.

Under hockeysäsongen 2012/2013 bytte Växjö, Rögle, AIK och Skellefteå ut sina tränare. De tre förstnämnda berodde på missnöje med resultaten medan Skellefteås anledning var att Forsberg skrivit kontrakt med MoDo. I tabellen nedanför redovisas statistik för lagens prestation innan och efter ledarbytet.

För alla lagen förefaller tränarbytet inte haft en avgörande effekt på slutresultatet i tabellen. AIK klättrade en placering och Växjö klättrade två placeringar medan de andra två behöll sin placering i tabellen. Växjös bedrift ska dock inte förminskas. De lyckades öka antalet vinster, antal poäng per match och undvika kvalserien. Även om Växjö presterade bättre efter bytet går det inte att dra slutsatsen att det beror på tränarbytet i sig.

Problemet med liknande slutsatser är att det inte går att utvärdera effekten av ett tränarbyte enbart genom att jämföra resultaten före bytet med resultaten efter bytet. Dels för att det finns något som inom forskningen kallas ”regression towards the mean” [2] och dels för att det inte finns en relevant jämförelsegrupp, s.k. counterfactual eller tvillingobservation.

Regression towards the mean innebär att sannolikheten för att man ska börja prestera bättre ökar ju längre man presterat dåligt. Förr eller senare bryts en negativ trend. Sannolikheten för att ett lag skulle förlora samtliga matcher är otroligt låg. Ju längre den negativa trenden varat, desto större sannolikhet att den kommer vända oavsett om man byter tränare eller ej. Därför består ofta den s.k. tränareffekten av helt naturliga tendenser där man kan se en kortsiktig positiv effekt.

För att bättre kunna uttala sig om konsekvenserna måste själva effekten av tränarbytet isoleras. Detta kan göras på en mängd olika sätt. Exempelvis går det att identifiera lag som befinner sig i samma/liknande situation men där enbart ett av lagen sparkar tränaren. Det går även att korrigera för skillnader som fanns före bytet. Vanligtvis är en kombination av metoder att föredra. De studier jag hänvisat till ovan har baserats på en kombination av metoder för att kunna isolera effekten av tränarbytet. Oavsett statistisk metod visar forskningsresultaten att ledarbyten inom sportlag generellt inte har en positiv effekt för ett lags prestation. Snarare är risken att resultaten förvärras om man byter tränare när laget befinner sig i kris.

Kortfattat ger befintlig forskning följande rekommendationer:

• Byt inte ut tränaren när ett lag befinner sig i kris.
• Har spelare och tränare förtroende för varandra och en bra sammanhållning kommer ett tränarbyte med stor sannolikhet förvärra situationen.
• Tränare och lag behöver tid tillsammans såväl under försäsongen som under vanligt matchspel för att ha en rimlig chans att bli framgångsrika.

I fall då tränaren ändå byts ut bör följande aspekter beaktas:

• En ny tränare måste låtas göra misstag och få tid och arbetsro för att tillsammans med laget skapa bra förutsättningar.
• Avlasta tränaren och laget från all onödig stress för att de ska kunna lägga fullt fokus på gruppdynamik och matcher.
• Om nyrekryteringar av spelare är aktuellt bör den nye tilltänkte tränaren involveras i processen.

Kanske lättare sagt än gjort, men om tränaren får fortsatt förtroende är det viktigt att:

• Visa att denne och laget har fullt förtroende.
• Skapa ett gemensamt fokus där kraft och energi läggs på rätt saker och eventuellt missnöje och subgrupperingar undviks/motarbetas.
• Visa att eventuella misslyckanden accepteras och fokus ligger på framtiden snarare än på vad som varit.

Kostnaden som ett tränarbyte medför kan sannolikt användas på bättre sätt än att bekosta dubbla tränarlöner. Naturligtvis är det svårt att uttala sig om specifika fall utan att känna till bakomliggande faktorer och eventuella konflikter. Men innan ett tränarbyte görs bör man noga överväga grunderna för bytet och vara medveten om att en quick fix sällan är lösningen på problemen.

Vill du veta mer?

Kontakta då Emil Danielsson på 0704-210400 alt. email: emil.danielsson@jibs.hj.se

[1] Den onda cirkeln och det sunda förnuftet introducerade av forskaren Grusky (1960, 1961, 1963) och Gamson och Scotch (1964) lade till syndabocksperspektivet.

[2] Galton, F. (1886). Regression Towards Mediocrity in Hereditary Stature. The Journal of the Anthropological Institute of Great Britain and Ireland. Vol. 15, pp. 246-263.

Exempel på vetenskapliga publikationer inom fältet:

Audas, R., Dobson, S. & Goddard, J. (2002). The impact of managerial change on team performance in professional sports, Journal of Economics and Business, 54, 633-650.

Audas, R., Goddard, J. & Rowe, W.G. (2006). Modelling employment durations of NHL head coaches: Turnover and post-succession performance, Managerial and Decision Economics, 27, 293-306.

Bruinshoofd, A. & ter Weel, B. (2003). Manager to go? Performance dips reconsidered with evidence from Dutch football, European Journal of Operational Research, 148, 233-246.

De Dios Tena, J. & Forrest, D. (2007). Within-season dismissal of football coaches: Statistical analysis of causes and consequences, European Journal of Operational Research, 181, 362-373.

De Paola, M. & Vincenzo, S. (2012). The effects of managerial turnover: Evidence from coach dismissals in Italian soccer teams. Journal of Sports Economics, 13(2), 152-168.

Hill, G.C. (2009). The effect of frequent managerial turnover on organizational performance: A study of professional baseball managers, The Social Science Journal, 46, 557-570.

Konig, R.H. (2003). An econometric evaluation of the effect of firing a coach on team performance, Applied Economics, 35(5), 555-564.

Rowe, W.G., Cannella Jr., A.A., Rankin, D. & Gorman, D. (2005). Leader succession and organizational performance: Integrating the common-sense, ritual scapegoating, and vicious-circle succession theories, The Leadership Quarterly, 16(2), 197-219.

Salman, K., Arnesson, L. & Shukur, G. (2009), Coach Succession and Team Performance: The Impact of Ability and Timing – Swedish Ice Hockey Data, Journal of Quantitative Analysis in Sports, 5(1).