Från Cowboy till socialt geni.

2013-09-16

Synen på företagare och entreprenörer har sannerligen förändrats över tiden. Tidig forskning om entreprenörskap fokuserade främst på individen som i mångt och mycket beskrevs som en enstöring och den nya tidens cowboy. Föga förvånande har forskningen kommit till insikt om att entreprenörer i de flesta fall är högst sociala individer med en förmåga att bygga nätverk och framgångsrika team.

När jag började forska om entreprenörskap slogs jag av att fokus främst låg på den enskilde individen även om deras sociala förmåga ofta framhölls som en framgångsfaktor. Trots att många, framförallt framgångsrika, företag startas av två eller flera individer tillsammans var det en stor avsaknad av forskning om team starter. Under mina år som forskare har jag även insett att tvärtemot den bild av team som förmedlas i undervisnings- och populärvetenskaplig litteratur, består många team av vänner och eller individer med familjekoppling. Tillit och förtroende förefaller väga tyngre än exakt uppfyllelse av specifika kompetenskrav vid val av företagspartner.

I verkligheten styrs våra val både medvetet och omedvetet av sociala relationer och strukturer. Vem vi umgås med, vilka vi rekryterar, vilka som stannar kvar i ett team eller en organisation, samt hur våra nätverk i stort ser ut påverkas av sociala faktorer där vi tenderar att skapa homogena nätverk med individer som liknar oss själva. Hur sociala processer påverkar entreprenörskapsprocessen är därför något jag intresserat mig av i min forskning. Individers nära familj, vänner och bekanta men även attityder och förutsättningar på regional och nationell nivå spelar en avgörande roll. Det sägs ofta att egenföretagande bör betraktas som ett alternativ likvärdigt en anställning. I den globala entreprenörskapsrapporten (GEM) (http://gemconsortium.org/docs/download/2390) framgår tydligt att svenskar gärna ser och agerar på nya entreprenöriella möjligheter men inom ramen av en anställning. Detta är sannolikt en effekt av befintliga sociala och institutionella faktorer.

Förutom att forskningen historiskt haft ett starkt individfokus har även merparten av forskningen bedrivits på tidiga skeden i entreprenörskapsprocessen och till viss del i tillväxt- och utvecklingsskeden i befintliga företag. För att förstå entreprenörskapsprocessen är det ytterst viktigt att även studera vad som påverkar utträden från företagande och entreprenörskap samt effekterna därav. I hög grad är även dessa frågor relaterade till sociala och institutionella faktorer. Därför är jag även intresserad av frågor kopplade till ägarskiften och företagsnedläggning. Hur företagsnedläggning och misslyckanden uppfattas påverkar till syvende och sist attityderna till företagande och viljan att starta och driva eget. Nyligen har jag även intresserat mig för hur regelverkets utformning påverkar entreprenörskapsprocessen. Det är för mig helt ologiskt att regelverket i allt för stor utsträckning påverkar ett företags strategi, struktur, organisationsform och utveckling.

Sammantaget kommer mina blogginlägg att beröra frågor kopplat till startprocessen men även processen att lämna ett företag. Mina inlägg kommer diskutera dessa processer utifrån sociala och strukturella faktorer. Bland annat kommer jag diskutera hur företagare bemöts, hur de motiveras att starta företag, vem de beslutar att starta med, vad som påverkar deras beslut att avsluta sitt företagande samt hur de bemöts av samhället efter en eventuell nedläggning. Trots riskerna de tar och det hårda arbete som ofta läggs ner får de sällan uppskattning utan det är vanligare att de misstänkliggörs. Jag vill bidra till att höja statusen på vårt lands företagare som trots allt utgör en viktig motor och trygghet i vår ekonomi.

Välkommen!