Dags för en nationell forskarskola i fritidspedagogik?

Men idag äventyras verksamheterna av att det finns alldeles för få legitimerade grundskolelärare för fritidshem, samtidigt som det i lärarutbildningen finns alldeles för få universitetslärare med inriktning mot fritidshemspedagogik.

Förutom åtgärder för att i det omedelbara möjliggöra utbildning av ett tillräckligt antal legitimerade grundlärare med inriktning mot fritidshem, framstår det att även forskningsbasen är otillräcklig och behöver tryggas. Mot denna bakgrund menar jag att en av prioriteringarna bör vara att starta en forskarskola för fritidspedagogik, för att på sikt stärka lärarutbildningarna med såväl forskare som disputerade lektorer med denna inriktning.

Fritidshemmet utgör en viktig del i barns liv och borde prioriteras, inte minst genom forskning i fritidspedagogik. Fritidshemmets verksamhet erbjuder barn omsorg, stimulans, samt en berikande kontext för utveckling och lärande, som ett komplement till grundskolans verksamhet. Betydelsefullt är dessutom att fritidshemmet har ett kompensatoriskt uppdrag att stärka alla barns levnadsvillkor och utjämna socialt eller ekonomiskt betingade skillnader.

Den statliga utredningen lyfter fram fritidshemmets potential för att öka integration, gemenskap och trygghet. På fritidshem får barn värdefull bildning och utbildning, samt tillfälle att stödja sin språk- och kunskapsutveckling. Utredningen uppmärksammar även att barn som lever med socioekonomiska utmaningar är mer exponerade för olika riskfaktorer. Fritidshemmet kan därmed bli en viktig del i att skapa goda uppväxtvillkor och inkludering i det svenska samhället. Väl fungerande fritidshem genomsyras av en tydlig värdegrund, där barn i gemenskap med andra barn och lärare i fritidshem får möjlighet att utveckla sociala färdigheter och förståelse för andra.

Behov av 9200 nya heltidstjänster fram till 2033

Med tanke på de viktiga funktioner som denna skolform fyller, är det tydligt att villkoren för fritidshemmen måste förbättras. Ett led i detta är åtgärder för att öka tillgången till utbildade lärare, och sådana åtgärder behöver vidtas skyndsamt och med kraft. Behovet av behöriga och legitimerade grundlärare i fritidshem är omfattande (SOU 2020:34), och Skolverkets prognos från 2019 visar att det finns behov av 9200 nya heltidstjänster fram till 2033. För att råda bot på lärarbristen föreslår SOU 2022:61 bland annat flexibla undervisningsformer, där kurser till exempel kan ges helt eller delvis på̊ distans, och även en rotation mellan orter så att utbildningarna blir mer tillgängliga lokalt.

Men SOU 2022:61 pekar även på behovet av att stärka det fritidshemspedagogiska området kvalitetsmässigt. Svenska lärares kunskaper ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, men idag är vetenskapligt belagd kunskap om fritidshemmet otillräcklig och behovet av forskning är stort (SOU 2020:34; UKÄ, 2020). Bristen på kvalificerade examinatorer i alla led är även ett hot mot examensrätterna, vilket i förlängningen driver en ond cirkel i kompetensförsörjningen. Idag ges utbildningar med inriktning fritidshem enbart på grundnivå. Detta gör att väldigt få har behörighet att söka sig vidare till forskarutbildningar. I utredningen (SOU 2022:61) föreslås därför att flera lärosäten, högskolor och universitet skyndsamt ges i uppdrag att planera och utveckla en utbildning på avancerad nivå för grundlärare i fritidshem.

Trots dessa rekommendationer och det akuta läget som verksamheterna befinner sig i idag, kan det i värsta fall gå flera år innan förslagen omsätts i praktiken. Inget lärosäte kan lösa detta på egen hand, utan det krävs gemensamma ansträngningar och nära samarbeten. Bland de omedelbara initiativen som bör tas menar jag att en nationell forskarskola med inriktning mot fritidshemspedagogik ligger på dagordningen, för att som ett första steg i att ”stärka kedjan” kring fritidshemsutbildningarna, bygga på den redan befintliga kompetensen och erfarenheten hos behöriga adjunkter runt om i landet.

Författare

Maria Hammarsten, fil.lic. i pedagogik med inriktning mot didaktik, universitetsadjunkt i pedagogik, på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU).