Lärare och forskare vid Hälsohögskolan.
Besparingskrav inom skolan – risk för allvarliga konsekvenser för barns och ungdomars lärande och hälsa
I Jönköpings-Posten den 22 augusti 2023 står att läsa att de kommunala förskolorna, grund- och gymnasieskolorna i Jönköpings kommun står inför ett besparingskrav om cirka 40 miljoner kronor.
I artikeln framgår också att Sveriges lärare är oroade för sina medlemmar varav en stor andel redan idag uttrycker oro för vilka konsekvenser dessa nedskärningar får. En större personalomsättning, svårigheter med rekrytering samt indirekta konsekvenser för barn och ungdomars lärande beskrivs som möjliga scenarion. Som forskare med fokus på barns hälsa, delaktighet och barns rättigheter vill jag påtala vikten av att göra noggranna analyser av vilka effekter utöver det faktiska lärandet som så kraftiga nedskärningar också riskerar att få för såväl lärare och pedagoger som för barn och ungdomar. Jag undrar också hur detta rimmar med att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle med barn som växer upp och mår väl som vuxna.
Barnen är en del av vår nutid och vår framtid. Det går att räkna upp otaliga workshops, seminarier och konferenser som fokuserar på tidiga investeringar i barn och unga, som påtalar vikten av att tidigt sätta in stöd på såväl grupp som individnivå och att arbeta för en hälsofrämjande skola och förskola. Naturligtvis går det inte att blunda för att vi lever i tider av ekonomisk nedgång där många sektorer i samhället på olika sätt drabbas av nedskärningar och sparkrav. Våra beslutsfattare behöver trots detta vara medvetna om vilka risker detta förslag medför om det klubbas igenom senare i höst. Tidigare forskning pekar på ett tydligt samband mellan goda skolprestationer och en god psykisk hälsa. En skola som inte har resurser att främja en god lärandemiljö riskerar därmed att bidra till att barn och ungdomar inte mår bra.
Förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där barn och ungdomar oavsett behov eller svårigheter ska ges möjlighet att lyckas. Detta blir en svår nöt att knäcka om det inte finns tillräckligt med resurser i skolan. Det behövs många vuxna förebilder i skolan- som ser barnen som har det tufft med att hinna med, barnen som inte säger så mycket och som är ensamma eller som inte vågar gå till skolan på grund av att de blir utsatta för hot och trakasserier, som har det kämpigt hemma, som oftast inte ätit frukost eller som bara inte orkar med de krav som ställs på dem i skolan. Även de barn som springer till skolan och glatt möts av ett gäng kompisar och som gärna tar sig an de utmaningar som skolmiljön kräver, även de behöver naturligtvis bli sedda och uppmuntrade. Detta är inte möjligt om det blir för tuffa besparingar inom förskola och skola.
Tidigare forskning har visat att förskolan är helt avgörande för att kompensera för att barn växer upp under så ojämlika förutsättningar. Det har exempelvis visat sig att barn från familjer med sämre socioekonomi och barn i behov av särskilt stöd i stor utsträckning gynnas starkt av en bra förskola som har tillräckliga resurser att möta barn och föräldrar utifrån deras olika behov och förutsättningar. Krävs det besparingar så krävs också barnkonsekvensanalyser och att låta barn höras kring vilka konsekvenser de ser av ett så omfattande besparingskrav.
Skola och förskola är en otroligt viktig arena för tidiga insatser. Enligt Skolverket ska skolan arbeta för att främja barns och elevers välbefinnande. Utbildning och skolan som arena har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att bryta utanförskap och fattigdom. Att satsa på förskola och skola är ett viktig led i arbetet med de globala målen och en hållbar framtid där barn som mår väl idag, som går ut skolan och kan läsa, skriva och räkna OCH som har blivit sedda för de unika personer de är, också kan ta kloka beslut i framtiden. Det är att uppmuntra barn till att tro på delaktighet, på att de är viktiga och de ges också makt över sitt liv. I det samhälle vi ser idag, med konsekvenser av pandemin, klimatkris och risk för ökade klyftor i samhället behöver vi agera tillsammans och förstå att vi inte ska spara utan satsa på kommunens förskolor och skolor. Att satsa på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium och den anpassade grundskolan och gymnasieskolan är investering som ger förutsättningar för ett gott lärande, sunda och bärande relationer, en god psykisk och fysisk hälsa. Det är en långsiktig satsning på en positiv utveckling och lärande som barn och ungdomar har rätt till.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.