Barns bästa och barns rätt till sin egen åsikt - obekvämt eller ostridbart?

2023-02-28

Hur gör vi för att skapa trygga miljöer där vuxna och barn vet hur de ska agera om något sker som bryter mot Barnkonventionen? Barn har rätt att bli lyssnade till, att kunna lita på vuxna och att vuxna har tilltro till deras berättelser. Det omtalade målet där en man i dagarna friats för våldtäkt mot barn med utgångspunkt i hur begreppet snippa hanteras, skickar signaler att barns egna åsikter inte duger i vuxenvärlden.

Foto: standret/iStockphoto

Relaterat i media

Under föregående vecka uttalade jag mig kring vikten av att skapa trygga miljöer såväl hemma som i skolan för barn så att de vågar berätta om de varit med om obehagliga händelser. Det kräver också att vi vuxna skapar strukturer som också innebär att de vuxna som möter barnet vet hur de ska agera för att snabbt hjälpa barnen som blivit utsatta för obehagliga händelser.

Radioinslaget kan du lyssna på här

I dagarna uppmärksammas den våldtäktsdom där en man nu friats av Hovrätten med utgångspunkt i användandet av begreppet snippa. Detta sänder fel och oroande signaler till alla de som arbetar med barn och ungdomar och som kämpar för att skapa trygga miljöer för barn där barns berättelser – i sin orginalform, ska tas på allvar. Viktigast av allt, det sänder signaler till barn och ungdomar om att det trots att barnkonventionen idag är lag, är vuxna som sätter agendan för vad som är sanningen.

Att inte låta ett barns utsaga kring det övergrepp hen utsatts för vara tillräckligt detaljerat kan ifrågasättas med utgångspunkt i ett flertal artiklar i barnkonventionen, exempelvis artikel 3 som belyser vikten av att barns bästa ska tas i beaktande i frågor som rör barn, artikel 2, barns rätt att inte bli diskriminerade, artikel 12 som rör barns rätt att uttrycka sin åsikt. Vidare framgår exempelvis av artikel 12–15 att barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det samt att:

”När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet”.

Det går inte att nog understryka vikten av organisatoriska förutsättningar där de som arbetar inom verksamheter som möter barn har kunskap exempelvis om vedertagna begrepp och barns språkbruk, tid och verktyg för att hantera svåra frågor som barn lyfter. Det måste dock vara kristallklart inom varje organisation att om och när barn tar mod till sig att berätta om svåra upplevelser, måste det efterföljas av ett skyndsamt agerande där barnets bästa är i fokus och där barnets egen röst har tagits i beaktande utan att ifrågasättas. Förhoppningen är nu att frågan om den 10-åriga flickans språkbruk kring ett vedertaget begrepp som snippa, skapar så mycket debatt att det också frigörs resurser att utbilda professionella vuxna inom rättsväsendet hur man pratar med barn och lyssnar till deras berättelser utifrån barnets ålder och mognad.

Unicef Sverige skrev 23 februari 2022 om den granskning som gjorts av Sveriges barnrättskommitté och den kritik som riktas mot Sverige exempelvis gällande

”systematiska brister gällande integrering av ett barnrättsperspektiv, barns delaktighet, växande ojämlikhet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser”

Sverige får kritik från FN'S barnrättskommitté

Läs mer på Unicefs webbplats

I kritiken framgår också att Sverige måste säkerställa att barnrättsperspektivet stärks i rättsprocesser. Där framgår också att exempelvis Domstolsverket inte har ingått i det pågående kunskapslyft som regeringen initierat gällande säkerställandet av barns rättigheter.

I den 10-åriga flickans fall är skadan redan skedd i och med övergreppet som begåtts men för hennes skull och för andra barns skulle måste Sverige nu visa att vi är ett av de bästa länderna i världen att växa upp på där barns egna åsikter tas tillvara och respekteras.