Professor företagsekonomi, ssk entreprenörskap och affärsutveckling.
Ingvar Kamprad – ödmjukheten gör storheten
Jag tror många med mig känner visst vemod idag. En stor man har gått ur tiden. En man som lämnat många spår och lärdomar efter sig. Tror de flesta i vuxen ålder har någon sorts relation till Ingvar Kamprad och IKEA, troligen i första hand som kund. Men också som en person som har visat gemene man att allt är möjligt.
För mig som forskare har Ingvar – jag var Ingvar med honom – fascinerat på flera sätt. Min forskning handlar om entreprenörskap och familjeföretag – samt om känslors roll för företagandet. Jag hade förmånen att få intervjua Ingvar för några år sedan, något år innan han flyttade hem till Sverige. Jag och ett par kollegor höll på med ett forskningsprojekt som handlade om ägande och vi ville få fram vad som är utmärkande för ägandet i familjeföretag. Vi hade intervjuat ägare av flera familjeföretag, stora som små, några som var på börsen, kända som mindre kända. Givetvis ville vi ha med IKEA i samlingen. Men hur kommer man i kontakt med Ingvar Kamprad, ägare av IKEA? Det är inte en person man enkelt kan ringa, inte heller faxa eller e-maila. Då återstår att skriva ett brev och fråga. Jag lyckades genom en tidigare anställd få Ingvars privatadress – har man jobbat med Ingvar så sände han alltid handskrivna julhälsningar, så min kontakt gav mig hans adress. Jag skrev ett brev, hänvisade till att jag fått adressen via kontakten, skickade med min avhandling där kontakten var del av den empiriska studien, och beskrev vårt forskningsprojekt.
Tiden gick. En dag, ett par månader senare, satt jag på mitt kontor i ett möte och telefonen ringer. Jag svarade ”Brundin, kan jag få återkomma?” – ”Javisst, det här är Ingvar … Ingvar Kamprad”. Tankefrenesi: ”Men jag tar det nu!” Han envisades med att inte störa, men ville gärna ställa upp för projektet och [kontakten] var ju en fin grabb (en grabb i pensionsåldern). Till slut lyckades jag övertala honom om att ta samtalet, vi bokade en telefonintervju dagen efter, men innan dess ringde han återigen och sa att det är ju helgdag (Kristi Himmelsfärd) i morgon, och inte skulle jag väl jobba då. Men det är klart att jag skulle!
Från samtalet nästa dag lärde jag mig av Ingvar att entreprenörskap handlar om att ha kontroll över detaljerna och att det är genom medarbetarna man håller entreprenörskapet vid liv. Dock vägrade han se det som att han la sig i när han fortfarande i hög ålder gick runt och pratade med folk ”på golvet”, ändrade i displayen av produkter eller liknande. ”Nej, nej, nej, jag lägger mig inte i och detaljstyr … jag är företagets concept controller! Och det är så jag ständigt lär mig nya saker.” På frågan om sin relation till företaget var svaret ett otvetydigt – det är oförbehållsam kärlek”! Ingvar med sitt IKEA är en stark representant för det vi senare benämnde: Family Ownership Logic – familjägarlogiken, där de framträdande dragen är aktivt och synligt ägande, stabilt ägande, industriellt och långsiktigt fokus med nyskapande som en ledstjärna, multipla ägarmål, autonomi gentemot kapitalmarknaden, flexibilitet i styrningen samt en stark identifiering med företaget.
Och jag tror det är där vi har kärnan, Ingvar har med sitt IKEA visat att entreprenörskap kan bestå i decennier, att familjeföretag inte är kulturellt instängda institutioner – och när känslorna får vara styrande så är det en stark drivkraft! Samt att – ödmjukheten gör storheten!
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.