Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Landsbygden mår toppen
...iallafall delar av den, rapporterar SVT Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det man syftar på är en rapport från SKR som visar hur människor flyttar. Siffrorna har kommenterats av SKRs duktiga chefsekonom Annika Wallenskog under hela veckan. Hon har gett en mer nyanserad bild än media. Den senare har en tendens att meddela att vi står mitt uppe i en ny grön våg eftersom fler ny flyttar in än ut från Stockholm. Man meddelar också att fler flyttar till än från regioner som Gävleborg, Jämtland och Värmland.
Annika Wallenskog nyanserar bilden när hon diskuterar frågan i media. Hon lyfter att det inte är all landsbygd som tjänat på pandemiflyttarna. Hon säger också att det främst är landsbygdskommuner som lockar turister. Jag kunde inte hålla med mer.
Men det framgår sällan av rapporteringen. En annan begränsning är att man inte kan diskutera stad och land-frågor på länsnivå. I princip alla län har stad- och landsbygdskommuner. Genom att slå ihop dem missar man variationer inom länet. När man säger att fler flyttar till än från Jämtland, så är det en stor variation inom länet. Här ser vi att Åre har en positiv nettoinflytt med 282 personer. Men Åre har aldrig varit illa ute till att börja med. Även de kommunerna med pendlingsavstånd till Åre, Berg och Krokom går plus med 68 resp. 99 personer - men resten visar negativa siffror (Bräcke, -46; Strömsund, -39; Ragunda, -45. Även i Värmland och Gävleborg är stadskommunerna de stora vinnarna.
Betyder detta att det inte är något som är annorlunda med flyttarna år 2020? Nej, faktum är att fler kommuner ute i landet har en positiv nettomigration än tidigare. År 2010 var det 117 kommuner som hade en negativ nettomigration (mellan åren 2009-2010). År 2020 (dvs. mellan åren 2019-2020) var det bara 91 kommuner. Men det var inte stadskommunerna som var de stora förlorarna. Det var fortfarande mindre kommuner som tidigare hade tappat befolkning över tid. Utöver några få kommuner i Stockholmsregionen så går i princip varje större stad i landet plus då det gäller inflytt minus utflytt. Göteborgs kommun gick plus med 730 personer. Malmö kommun gick plus med 1449 personer.
Och tar vi en titt på kartan nedan som visar inflytt minus utflytt mellan åren 2019-2020, året som porträtterats som landsbygdens återkomst, så framgår det fortfarande tydligt att den stora inflytten sker mot städerna:
Man ska dessutom komma ihåg att det finns fler sätt att växa på som kommun. Det kan komma fler som flyttar in än ut i relation till andra länder. Det kan även födas fler än vad det dör individer. Så även om en kommun har en negativ nettomigration så kan den ändå växa. Kartan nedan visar befolkningsförändringen i kommunen mellan 2019-2020:
Och åter igen ser man att de mörkast områdena är kring stadsregionerna.
Varför säger jag då detta om och om igen. Målsättningen är naturligtvis inte att inte ge hopp åt landsbygdskommunerna som har haft det tufft länge och som ligger på långt håll från en större stad. Men det finns en risk i att media-bilden om att landsbygden mår toppen gör att många tror att utmaningen nu har fått en lösning - när exakt samma problem återstår och en stor del av landet har utmaningar som pga. av befolkningsförändringarna över tid har kommit att bli dem övermäktiga.
Vi gör dem därför inte en tjänst att måla upp en bild som till och med ofta blir direkt felaktig. För när dessa platser framöver kommer att behöva insatser för att säkerställa livskvaliteten så kommer de inte vara behjälpta av att en stor del av svenskarna tror att städerna har krympt, landsbygden har vuxit, och att problemet redan är löst.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.