Vad kännetecknade städerna som röstade Biden resp. Trump?

I min förra bloggpost tittade jag närmare på hur amerikanska s.k. metropolitan areas hade röstat i presidentvalet. Med hjälp av den första utgivna datan på county-nivå befolkningsvägde jag sedan siffrorna för att få fram hur dessa metropolitan regions hade röstat. En motsvarighet på svenska skulle ungefär vara en arbetsmarknadsregion, men skillnaden att i USA måste en region ha minst 50 000 invånare för att definieras metropolitan (i annat fall är man en micropolitan region).

Vi tittade sedan på de allra största av dessa regioner, dvs. de med fler än 1 miljon invånare för att se vilka som i högst grad stöttat Biden respektive Trump. En slutsats var att Biden generellt sett hade fått mer stöd i dessa större regioner än vad Trump hade fått.

Men om vi tittar på samtliga metropolitan regions på en gång (dvs. samtliga med 50000 invånare eller fler) – vad kännetecknar då regionerna som i högst grad gett sitt stöd till Biden resp. Trump? För att ge en snabb överblick gör vi en korrelationsanalys. Det är viktigt att betona att en korrelation aldrig kan påvisa att det finns ett orsakssamband. Dock ger det en snabb indikation på vad som kännetecknar regionerna. En korrelation kan gå från -1 till 1. -1 innebär att det finns ett mycket starkt samband, men som är negativt, dvs. ökar stödet för en kandidat, minskar den variabel vi jämför med. Värdet 1 visar också att det finns ett starkt samband, men att relationen nu är positiv – dvs. ökar stödet för en kandidat så ökar också den variabel vi jämför med. Ju närmre siffran 0 desto mer troligt att det inte finns något signifikant samband mellan de båda variablerna (här andelen som stödjer en viss presidentkandidat och en annan variabel). För att markera att korrelationssambandet är signifikant så brukar vi markera ut med * eller **, där det senare indikerar att starkare samband än det första.

Med detta sagt, hur ser då relationen ut mellan stödet för Biden och Trump och en rad andra faktorer i amerikanska metropolitan regions. Tabellen nedan visar på resultatet.

Om vi börjar med relationen till hur regionerna röstat i de två senaste valen 2016 och 2012, så ser vi att de områden som röstade på en demokratisk kandidat i de två senaste valen också i hög grad tenderade att stödja Biden, på samma sätt som områden som röstade republikanskt också nu gav sitt stöd till Trump. Sambandet var marginellt starkare mellan årets val och det 2016, jämfört med valet 2012.

Det har skrivits mycket om att Trump hittat sitt stöd utanför städerna i högre grad medan Biden fångar många väljare i urbana miljöer. Det indikerar även dessa siffror. Befolkningstäthet är en av de starkaste variablerna i den här analysen, men även befolkningsstorlek är signifikant.

I regioner som stöttade Biden hade man högre genomsnittlig inkomst och lön. Även BNP per capita var högre. Dock var den senare något svagare än inkomst och lön. Det var även en skevare inkomstfördelning i regioner som stöttade Biden.

Regioner som i högre grad röstade för Biden hade en högre andel utrikesfödda. En lägre andel var vita och en högre andel antingen afroamerikaner, latinamerikaner eller med en bakgrund från Asien.

Utbildningsnivå är en annan variabel som relativt starkt relateras till stödet för resp. presidentkandidat. I de regioner som stödde Biden var det en högre andel av arbetskraften som hade en universitetsutbildning. Dessa regioner hade också en högre andel kunskapsjobb och en mindre andel traditionella arbetarklassjobb. För Trump var situationen den motsatta.

Om vi sedan tar en titta på kommunikationsmönstren i regionerna (som delvis också speglar om det är en urban miljö eller ej), så var det vanligare i regioner som stödde Biden att åka kollektivt eller gå till jobbet, men mindre vanligt att åka bil. Tiden man pendlar var också något längre i regionerna som stödde Biden, vilket säkert hänger ihop med att avstånden blir längre i städer där det bor fler individer.

Det är återigenom viktigt att påminna om att en korrelation inte är det samma som ett orsakssamband. Dessutom fångar flera av dessa variabler i tabellen ovan liknande fenomen. Men tabellen ger ändå en ganska bra överblick över den ”klyfta” och polarisering som utvecklats mellan olika regioner i USA. Det finns platser som går ganska bra rent ekonomiskt som drar iväg. Samtidigt finns det platser som håller på att bli lämnade bakom. Ofta har det gått ganska bra för större städer med högre befolkningstäthet, där inkomsterna är höga och där många kunskapsjobb samlats. Dessa platser står förvisso inte utan utmaningar, vilket den skevare inkomstfördelningen vittnar om.

Men ännu större utmaningar står många mindre platser inför, där inkomstnivåerna inte riktigt har hängt med, där en större andel av jobben är traditionella tillverkningsindustrijobb – en sektor som utmanats hårt av automatiseringar och konkurrens från låglöneländer – och där Trumps ”Make America Great Again” säkert varit tilltalande.

Något att ta med sig är att även om klyftorna må vara tydligare och mer uttalade i USA så råder liknande strukturer i de flesta västländer idag. Det finns platser som gått så bra att de har dragit iväg och det finns platser som blir lämnade bakom. Om man inte lyckas hantera den här utmaningen blir kanske röstsedeln det enda sättet för många platser att göra sin röst hörd.