För närvarande bedriver jag forskning framförallt inom områdena resiliens, effektiva och hållbara produktionssystem samt ledarskap inom ett antal olika projekt beskrivna nedan.
Mitt forskningsintresse handlar om systemprestanda och förändringsledning i olika verksamheter och hur det relaterar till människans förutsättningar att utföra ett bra och hälsosamt arbete. Centrala aspekter är hur man kan förbättra produktivitet, kvalitet, hälsa, säkerhet och därmed bättre övergripande systemprestanda. MTO-konceptet, dvs. interaktion mellan människa, teknik och organisation (HTO på engelska) utgör en central konceptuell modell i min forskning. Detta utgör fokus även i min avhandling ”Forskarstött förändringsarbete i själva verket — Att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare” (2001–2006).
I EU projektet “Quality and Safety in European Union hospitals” (QUASER) i fem länder, däribland Sverige (2009–2014) studerade vi hur kvalitet på klinisk nivå (mikro) påverkas av struktur och styrning av hälso- och sjukvårdssystem på nationell och regional nivå (makro) och sjukhusnivå (meso). Kvalitet definierades som innefattande klinisk effektivitet, patientsäkerhet och patientupplevelse och konceptualiserades som mänskliga, sociala, organisatoriska och tekniska färdigheter.
2011–2016 ingick jag i ett forskningsteam som studerade förändringsstrategier och approacher inom hälso- och sjukvården relaterade till implementering av Lean på fem svenska sjukhus. Vi studerade hur dessa strategier/approacher relaterade till sjukvårdspersonalens engagemang, prestation, arbetsförhållanden och hälsa samt vårdens effektivitet och kvalitet.
Jag deltar för närvarande i ett projekt för utveckling av effektiva och hållbara produktionssystem av elektriska drivlinor i samarbete med svenska företag och universitet (2018–2020). Det inbegriper hur man organiserar och driver snabb utveckling genom lämpliga processer och arbetsmetoder, virtuell utveckling, rekonfigurerbarhet och modularitet, och inte minst en hälsosam arbetsmiljö för medarbetarna i produktionen.
En nyckelfaktor för en organisations långsiktiga konkurrenskraft är förmågan hos första linjens chefer att hantera komplexitet och variation i den dagliga produktionen genom att utveckla resilienta handlingsstrategier. Detta studerar jag nu i ett annan projekt i samarbete med svenska tillverkande företag (ReActS, 2019–2021).
Jag medverkar även sedan 2017 som forskare och lärare i projektet ”Ledarutveckling för innovation” för att hjälpa företagsledare i olika branscher att stärka förmågan till förnyelse, förändring och innovation. Detta är ett samverkansprojekt finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings Län, Linnéuniversitetet och Jönköping University.
Jag tog en magisterexamen i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet 2001. 2007 disputerade jag inom forskningsområdet ”Kvalitet-Människa-Teknik” vid Linköpings Tekniska högskola. Sedan 2008 är jag verksam som universitetslektor vid JTH och under åren 2009–2018 även inom undervisning och forskning vid KTH, avdelningen för ergonomi.
2016 erhöll jag det så kallade Levipriset som delas ut av Sveriges Ingenjörer ”till personer som gjort viktiga insatser för utbildning om arbetsmiljö och sambandet mellan hälsa och effektivitet vid något av landets tekniska lärosäten”. http://ju.se/om-oss/press/nyheter/nyhetsarkiv/2016-11-09-forskare-vid-ju-far-levipriset-2016.html
Under ett antal år har jag också arbetat med organisations- och ledarutveckling inom privata och offentliga företag. Jag har även mångårig arbetserfarenhet av sjukvårdsadministration inom landstingsvärlden. För övrigt har jag under ett antal år haft uppdrag som styrelseledamot i Ergonomi och Human factors Sällskapet Sverige (EHSS).
För närvarande bedriver jag forskning framförallt inom områdena resiliens, effektiva och hållbara produktionssystem samt ledarskap inom ett antal olika projekt beskrivna ovan.