Många olika representationer av Harry Potter bildar ett textuniversum.

Kliv in i ett universum av text och lär dig att analysera det

Tänk dig en klassiker du gillar. Vi tar Stolthet och fördom av Jane Austen. Du har läst den flera gånger och det är nästan som om du och Elizabeth Bennet känner varandra. Hur reagerar du när boken Stolthet och fördom och zombier lanseras?
På samma sätt som Anette Svensson kanske: ”Herregud, har de förstört den!?”

Eftersom det är just det här med olika varianter av samma berättelse som Anette Svensson intresserar sig för i sin forskning så fick hon sätta den där första förskräckta reaktionen åt sidan, för att analysera vad zombierna eventuellt kunde tillföra berättelsen om Miss Bennet och Mr Darcy.

– I Jane Austens verk är kvinnornas livsuppgift att hitta en man och gifta sig. I den här boken så är kvinnorna tränade i martial arts, de är fighters, de försvarar familjen, byn och människorna där mot zombier. Så de har en starkare samhällsuppgift. Sen behöver de också hitta en man men det är inte bara det. Det är en sorts kritik mot synen på kvinnor i samhället som var på den tiden och som lyfts fram i originalboken, säger hon.

En berättelse som knoppas av

Anette Svensson är docent i litteraturvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. I sin forskning har hon studerat berättelser som förflyttar sig över tid och rum, mellan olika media och som transformeras under tiden. Under arbetet växte begreppet textuniversum fram, något som hon nu använder både i sin forskning, undervisning och som hon blir inbjuden att tala om inför framför allt lärare.

– Ett textuniversum är en samling av berättelser som alla har sin bas i en och samma kärnberättelse. Det kan vara att man använder hela den berättelsen och gör om den till något annat, eller så tar man en del av den berättelsen. Man kan ta några karaktärer eller miljön och så skapar man en ny berättelse utifrån den, säger hon.

Ett textuniversum expanderar hela tiden. Originalberättelsen finns kvar (och den kan för övrigt inte förstöras av att någon skriver om den och lägger till zombies menar Anette) men det kanske görs en film, sen en uppföljare. Någon kanske använder en bikaraktär och skriver en helt ny berättelse om den, eller så skapar ett gäng inbitna fans en tecknad serie. Efter några år släpps ett spel.

Olika ingångar

Alla som på något sätt tar del av detta textuniversum kommer inte in i det från samma håll. Någon läser serien först medan en annan startade med en film. Vissa slukar allt som har med berättelsen att göra, oavsett i vilken form det kommer. Det har Anette Svensson och hennes forskarkollega Stefan Lundström i Luleå bland annat sett när de har studerat hur gymnasieungdomar tar del av berättelser under skoltid och på fritiden.

– Då började jag tänka att det spelar inte så stor roll vilken form berättelsen har, om det är en tv-serie, om det är en bok eller en film, för man blir så förtjust i själva berättelsen. Det har vi ju sett till exempel i Harry Potter. Barn och ungdomar som kanske kom till Harry Potter via en film och sen kunde de inte bärga sig för de ville veta vad som händer, så då läste de boken när den kom ut.

Bidra till lärande

Nu har de gjort analyser av olika textuniversum för att se vad flera representationer av samma kärnberättelse kan bidra med.

– Grundtanken är, vad tjänar man på att möta berättelser genom flera olika medier eller i flera olika versioner?

1) individuellt: bekanta sig med kärntext/ re-presentation(er) 2) i grupp: diskutera samma text 3) i tvärgrupper: jämföra de olika texterna med fokus på en vald aspekt 4) essentiellt förbredande analysarbete 5) skapa en ny re-presentation, gärna transmedial

Anette har tillsammans med Therése Haglind, lektor på Erik Dahlbergsgymnasiet, testat att arbeta med textuniversum i undervisningen, från årskurs ett och ända upp till studenterna på lärarutbildningen. Utifrån det har de utarbetat en undervisningsdesign i fem steg, se bild. Tanken är att eleven eller studenten ska ta del av flera representationer ur ett textuniversum och sedan skapa ett eget bidrag till universumet. Det lockar fram en analys som kan vara svår att få till annars, och möjliggör ett individuellt upplägg.

– Någon som är motiverad kanske kan ta både boken och filmen och fanfiction och fanfilm, medan någon som det går lite trögare för kanske bar tar en eller två, men ändå jobbar man med samma berättelser och man är med i samma arbete, säger Anette Svensson.

Hon berättar att de även har testat att ha med olika språk i samma textuniversum, i det fallet barn som hade arabiska som modersmål där man arbetade med Alfons Åberg, som ju finns översatt till arabiska.

Kräver tid

Nackdelarna med att arbeta på det här sättet är att det behövs lite extra tid. Både för att kunna ta del av mer än bara kärntexten, men även tid för att kunna skapa något eget. Det kan även vara svårare att bedöma något där någon gör en vlogg, en annan skriver en novell och en tredje gör en tipspromenad. Man måste kunna bedöma processen och inte resultatet.

– Om det på riktigt ska vara kreativt skapande så måste man få lov att misslyckas. Man kan ju lära sig mycket mer av att testa något jättesvårt.

Anettes forskning utmanar föreställningen av vad det betyder att ta del av en berättelse.

– De här ungdomarna som vi gjorde de här undersökningarna med har ju en oerhörd berättelsekunskap, men de kanske inte läser så mycket. Man kan inte förutsätta att bara för att man inte läser så har man inte förståelse för berättelser och hur berättelser är strukturerade, har ett rikt bildspråk eller är väldigt kreativ.

De har inte undersökt om textuniversum kan användas för att öka läslusten men Anette menar att det engagemang som kan finnas för en berättelse kanske åtminstone till en del kan snappas upp i en lärandekontext där fokus ligger på läsande.

Belyser brister

Tillbaka till Stolthet och fördom. En annan representation i detta textuniversum är en tv-serie som heter Lost in Austen. Där råkar en kvinna i nutidens London byta plats med Elizabeth Bennet, men eftersom kvinnan har läst boken så vet hon ju hur den ska sluta. Fel person blir kär i henne, kvinnan drar en nödlögn om att hon är lesbisk, vilket gör att en annan karaktär i boken vågar träda fram som homosexuell.

– De är ju ett sätt att lyfta upp något som absolut inte fick plats i Jane Austens bok. Det fanns ju homosexuella på den tiden också men de fick förtrycka det och leva i heterosexuella äktenskap för det var så som man gjorde. Det blir lite av en sorts samhällskritik men på ett positivt sätt.

Tittaren uppmärksammas på att homosexuella inte alls fanns representerade i Stolthet och fördom, vilket kan ge en fylligare förståelse för berättelsen.

Sara Bref

Svensson, A., Haglind, T. (2020). Textuniversum och gränsöverskridande lärande: att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. In: Nikolaj Elf, Tina Høegh, Kristine Kabel, Ellen Krogh, Anke Piekut & Helle Rørbech (Ed.), Grænsegængere og grænsedragninger i nordiske modersmålsfag (pp. 165 -183).

Lindberg, Y., Svensson, A. (2020). Introduktion: Gränsöverskridande litteraturstudier. In: Y. Lindberg & A. Svensson (Ed.), Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan (pp. 7 -26). Stockholm: Natur och kultur

Svensson, A. (2020). Textuniversum, trösklar och litteraturstudier. In: Y. Lindberg & A. Svensson (Ed.), Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan (pp. 120 -140). Stockholm: Natur och kultur

Svensson, A., Lundström, S. (2019). Kärlek och galenskap: intertextualitet i Anne på Grönkulla och Batman som textuniversum. In: Anna Nordenstam & Suzanne Parmenius-Swärdh (Ed.), Digitalt: Svensklärarens årsskrift 2018 (pp. 44 -59). Stockholm: Natur och kultur

Svensson, A., Lundström, S. (2019). Text universe: A pedagogical strategy to teach literary classics. In: Sangeeta Bagga-Gupta, Giulia Messina Dahlberg & Ylva Lindberg (Ed.), Virtual sites as learning spaces: Critical issues on languaging research in changing eduscapes (pp. 153 -180). Cham: Palgrave Macmillan