Rapport: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i folkhögskolan
Andreas Ruschkowski föreslår utifrån sina resultat satsningar på att stärka lärares och rektorers forskningslitteracitet, samt satsningar på praktiknära folkhögskoleforskning.
Andreas Ruschkowski fick förra året ett stipendie på 100 000kr för att studera "Utformningen av vetenskaplig kunskapsbas i folkhögskolans praktik: Med fritidsledarutbildningen i fokus".
Frågan om vetenskapens tyngd är idag en samhällsfråga. Det är viktigt att utbildning har vetenskapen i ryggen, som en stabil grund och som ett sätt att förbereda deltagarna på att navigera i dagens debattklimat. Om vetenskapen saknas är man ute på osäker mark.
– Då öppnas för alternativa fakta, för kunskapsresistens, för bilder av världen som är väldigt ’far out’. Det här riskerar att underminera det välgrundade argumentets slagkraft i en vital demokrati, sade Andreas Ruschkowski in en intervju när han precis hade startat projektet.
– Det står ju inte i något statligt styrdokument inom folkhögskolan att den ska jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det gör det ju såklart inom hela övriga skolsystemet, från förskola till högskola och Komvux. Själv tycker jag att man ändå ska bygga folkhögskolans utbildning på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en angelägen demokratifråga, säger han.
Nu är rapporten Folkhögskolans utformning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: En mixad-metod studie med fritidsledarutbildningen i fokus
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. klar.
Sammanfattning
De senaste 50 åren har nästan hela det svenska välfärdssamhället vetenskapliggjorts. Staten värdesätter att betydande sektorers verksamhet baseras på forskning och praktisk kunskap. Inte minst gäller det landets lärosäten och skolväsende genom bestämmelsen att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (högskolelag, SFS 1992:1934; skollag, SFS 2010:800). I verksamheterna är det ytterst den enskilda yrkesutövaren som ansvarar för lagens utformning. Dock är en utbildningsform undantagen båda lagarna: folkhögskolan. Den är tillsammans med studieförbunden istället del i den “fria och frivilliga” folkbildningen. Ändå baseras vissa folkhögskolekurser på bestämmelsen, såsom yrkesutbildningen till fritidsledare. Här väcks frågor. Eftersom vuxenpedagogisk forskning om utbildning på en vetenskaplig kunskapsbas är mycket begränsad blir det svårt för praktiker att fatta underbyggda verksamhetsutvecklande beslut. Mot denna bakgrund är studiens syfte att identifiera folkhögskolans utformning av utbildning på en sådan kunskapsbas. Hur beskriver lärare och rektorer hur utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utformas? Genom mixade metoder ställs frågan brett i en enkät till dessa yrkeskategorier (n=780) och nyanseras i intervjuer med specifikt fritidsledarutbildningens lärare (n=14). I den deskriptiva analysen av enkätsvaren illustreras att innehållet i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i olika grad tycks vara levande inom folkhögskolan. Den tematiska analysen av intervjuerna visar att utbildning som vilar på det förra begreppet utformas med forskningsanknutet kursmaterial såsom ämneslitteratur i nivå med högre studier och forskares föreläsningar. Dessutom även med studentuppsats. Det senare begreppet utformas via kollegial pedagogisk reflektion inom och bortom arbetslaget liksom via arbetslivserfarenhet som fritidsledare. Utifrån dessa resultat belyses mitt originella kunskapsbidrag till diskussionen om folkhögskolans utformning av utbildning på vetenskaplig kunskapsbas i fyra aspekter. Den första aspekten lyfter att utformningen av utbildning på vetenskaplig grund tycks ha en svag samverkan mellan folkhögskola och forskning. Den andra aspekten pekar mot att utformningen av utbildning på vetenskaplig grund mer verkar fokusera undervisningsinnehåll än metoderna som innehållet iscensätts genom. I den tredje aspekten beskrivs hur utformningen av utbildning som vilar på beprövad erfarenhet förefaller brista i systematisk dokumentation tillsammans med andra. Vilket får konsekvenser för vad som kan kallas beprövad erfarenhet. Den fjärde aspekten betonar en problematik med förståelsen av arbetslivserfarenhet som fritidsledare som ett sätt att utforma fritidsledarutbildningen på beprövad erfarenhet. Sammantaget indikerar resultaten en utvecklingspotential. Därför föreslås ett par långsiktigt hållbara strategier i utvecklingsarbetet för folkhögskola på vetenskaplig kunskapsbas: att stärka dels lärares och rektorers forskningslitteracitet, dels praktiknära folkhögskolforskning.
