• Bildlärare får studenter att tänka utanför ramen


    Vilken plats har estetiska ämnen inom högre utbildning? Linda Baccstig, universitetsadjunkt i bild på Högskolan för lärande och kommunikation, berättar om hur konsten kan bidra till undervisningen även för studenter som inte läser estetiska ämnen. Det finns lärande både om och i konst men också genom och med konst.
    – Vi är ju där för att de ska få möjlighet att undersöka en fråga eller ett material genom estetiken. Att få kunskap på ett annat sätt än genom det skrivna eller det talade, säger hon.

  • När konstnärer och forskare möts


    Två internationella konstnärer har under en månad i höst flyttat in bland forskarna på Malmö universitet.
    – Vi tänkte bryta ner gränser mellan saker. Till exempel mellan studenter och lärare, mellan konst och vetenskap, mellan stad och universitet. Det var en filosofi, om du kan kalla det så, bakom Institutet för urbanforskning. Det var därifrån idén kom att bjuda in konstnärer, säger Guy Baeten, som är föreståndare på institutet.

  • Den lekande, läkande, lärande konsten


    – Jag upplever någon slags energi i det, jag blir nyfiken på det och vill förstå på något sätt. Det handlar väl om att skapa mening tror jag, säger Stina Edin.
    Det hon berättar om är när hon hittar material till sin textilkonst. Ofta är det material som återbrukas. Tyger såklart, men även plastsäckar, flytvästar, tangentbord och annat som vi andra kanske inte tänker kan platsa i en väv.

  • Här skapas femton världar på ett år


    För att skapa en fiktiv värld från grunden behövs såklart fantasi och kreativitet. Men om världen ska kännas trovärdig behövs även gedigna baskunskaper i exempelvis geografi, religion, historia och samhällskunskap.
    – Det har gett mig insikt i vad som faktiskt stöttar upp civilisationsbyggnad, säger Glimon Lindh om de första månaderna i kursen Skapa världar.

  • Graffiti för seniorer


    Kursen Graffiti för seniorer var en av de sommarkurser som erbjöds på Hellidens folkhögskola i Tidaholm. Under kursen gjorde Cecilia Bjursell en observationsstudie och utöver vanliga fältanteckningar använde hon kameran för att dokumentera det som pågick. Ett första resultat blev en fotobok där bilderna fick tala sitt eget språk.