Reportage

  • Forskargruppen Vuxnas lärande vid Stockholms universitet

    Forskarna i den grupp som fokuserar på vuxnas lärande vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholmsuniversitet har som mål att utveckla kunskap om hur vuxna deltar i och lär sig av övergångar i livet. Övergångar mellan till exempel utbildning och arbete, arbete och fritid eller mellan olika utbildningsformer.
  • Forskningsmiljön vuxenpedagogik och folkbildning vid Linköpings universitet

    Det går inte att prata om forskning om vuxenpedagogik i Sverige utan att nämna Linköpings universitet och Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Två starka forskningsmiljöer, vuxenpedagogik och folkbildning respektive yrkesutbildning och yrkesdidaktik, gör avdelningen till en viktig aktör när det kommer till forskning om frågor som rör vuxenutbildning, folkbildning och yrkesutbildning.
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk

    Vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk pågår ett forskningsprojekt där yrkesutbildning kombineras med språkstudier. Ett av målen är att kunna presentera didaktiska principer för kombinerade språk- och yrkesutbildningar för kortutbildade vuxna.
  • Encell och året som gått

    Vi på Encell inledde 2020 med en rivstart, en helt nybakad professor inom livslångt lärande.
  • Avhandlingsåret 2020

    Här har vi listat några av årets intressanta avhandlingar från svenska lärosäten, för den som är intresserad av livslångt lärande i någon form. Från arbetsliv till yrkesutbildning och ålderdom.Så många avhandlingar, så lite tid.
  • Kliv in i ett universum av text och lär dig att analysera det

    Tänk dig en klassiker du gillar. Vi tar Stolthet och fördom av Jane Austen. Du har läst den flera gånger och det är nästan som om du och Elizabeth Bennet känner varandra. Hur reagerar du när boken Stolthet och fördom och zombier lanseras?
    På samma sätt som Anette Svensson kanske: ”Herregud, har de förstört den!?”

  • Stort intresse för att skriva i grupp

    Premiären för Jönköpings litteraturhus stora satsning Skrivarhubben fick, som så mycket annat, flytta ut på nätet. Det hela blev ändå riktigt lyckat. Tre dagar med workshops och författarsamtal resulterade bland annat i 16 nystartade skrivarcirklar.
  • Litteratur – och samtal om den – kan hjälpa vid psykisk ohälsa

    Om du gillar att läsa så håller du säkert med om att läsningen får dig att må bra. Men vad är det som gör att litteraturen påverkar vårt välbefinnande och i vilken utsträckning kan den faktiskt hjälpa den som mår dåligt? Cecilia Pettersson forskar och undervisar om biblioterapi, ett relativt okänt fenomen i Sverige.
  • Vem ska lära oss att älska läsning?

    För ett par år sedan, när det gick att intervjua människor utan att hålla avstånd, träffade jag Åse Hedemark på trappan utanför Carolina Rediviva i Uppsala. Åse är lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) vid Uppsala universitet och när vi träffades hade hon nyss dragit igång ett nytt forskningsprojekt, tillsammans med kollegor vid Högskolan i Borås.
    – Det handlar om att titta på hur man från politiskt håll har konstruerat en idealbild av vilken läsning och vilka läsare som är eftersträvansvärda, berättade hon.

  • Den lilla människans historia blir lärandets turbo

    Anders Dybelius är lektor i historia med inriktning mot historiedidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Såväl i sin forskning som i sin undervisning intresserar han sig särskilt för berättelsen och hur den kan förstärka lärandet.
    – Det jag gjorde väldigt tidigt i föreläsningssammanhang är att jag noterade att människor kom ihåg saker som jag hade sagt i samband med en berättelse, säger han.

  • Rapport: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i folkhögskolan

    Andreas Ruschkowski föreslår utifrån sina resultat satsningar på att stärka lärares och rektorers forskningslitteracitet, samt satsningar på praktiknära folkhögskoleforskning.
  • När forskning blir film

    Helene Ahl och hennes forskarkollegor har genom ett samarbete med videoproducenten Gabriel Djärf gjort en film av sina forskningsresultat.
    – Som forskare så är det ju jättekul att göra något som är lite annorlunda, säger Helene Ahl.

  • Skolcheferna bidrar på flera sätt till forskningen om sig själva

    Skolchefsinstitutet vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har under flera år arbetat för att bidra till forskningen om skolchefer. Forskningen bedrivs tätt ihop med skolcheferna själva, skolcheferna svarar på enkäter, medverkar i djupintervjuer och deltar i workshops. Sedan tar de del av resultaten och diskuterar dem med forskarna också.
    Som nyligen på skolchefskonferensen. 

  • Kommunicera forskning – en hel vetenskap

    Det forskas för lite om hur forskning kommuniceras. Forskning om forskningskommunikation är ett ungt fält och det är inte klassat som eget forskningsämne hos SCB och UKÄ. En kartläggning som Vetenskap & Allmänhet har gjort på uppdrag av Vetenskapsrådet visar att det bara är 28 unika svenska forskare som de senaste tio åren har publicerat i de tre tyngsta tidskrifterna på området (JCOM – Journal of Science Communication, Public Understanding of Science och Science Communication).
    Det kan tyckas paradoxalt med så få svenska studier inom ett område som är avgörande för att alla de medel som läggs på forskning, och alla de upptäckter och kunskapsbidrag som de resulterar i, ska komma samhället till del fullt ut.

  • Han forskar om – och för – kommunikation inom samverkansprojekt

    Otto Hedenmo studerar kommunikationsprocesser. Som doktorand i forskningsmiljön Hållbar kommunikation ska han följa ett samverkansprojekt under flera år för att se hur kommunikationen påverkar arbetet, vilka former av kommunikation som gör vad och hur de används. Han tar del av in mailkonversationer, följer möten och noterar vad som skrivs i chattar.
    – Kommunikationen är väldigt komplex och det gäller att definiera vilka olika roller de här formerna spelar i processen, säger han.

  • Att lära ut hur man kommunicerar med en hund

    Jönköpings brukshundklubb är med sina 700 medlemmar en av Sveriges största hundklubbar. Varje vecka möts människor av alla åldrar, utbildningsnivåer, bakgrunder och erfarenheter här, den gemensamma nämnaren är hunden. Den absoluta majoriteten av deltagarna är vuxna, allt från den som har skaffat sin första valp till den erfarne hundägaren som tränar för tävling. De ständigt pågående och välbesökta kurserna gör landets 300 lokala brukshundklubbar, med omkring 60 000 medlemmar, till en stor aktör när det gäller vuxnas lärande.
  • När kärlek inte räcker – de forskar om relationen mellan människor och djur

    Antrozoologi handlar om relationer och interaktioner mellan människor och djur. Forskningen kan inkludera etologi, psykologi, veterinärmedicin och antropologi. I praktiken kan antrozoologisk forskning hjälpa oss få bättre relationer med våra sällskapsdjur, bidra till en bättre djurvälfärd och minska risken för olyckor relaterade till djur. Vi har intervjuat Maria Andersson och Anna Lundberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara, som forskar och undervisar om just detta.
  • Att lära för livet tillsammans med sin hund

    Antalet hundar i Sverige närmar sig miljonen. De allra flesta av dem är kära familjemedlemmar och kanske goda jaktkamrater eller väldrillade sporthundar. Men för en del hundar och deras människor så gäller det mer än så, en lyckad inlärning och träning kan förändra vardagen drastiskt för matte eller husse.
  • En annan art kan synliggöra dina utmaningar

    Att lära sig saker om sig själv kan vara det svåraste av allt. Möta en psykolog eller terapeut och gräva i nuet eller det förflutna, ta sig an det man helst vill glömma eller anta sina svåraste utmaningar. Ibland kan det vara lättare att få fram det som skaver eller läka det som gör ont genom att engagera en tredje part. Till exempel en häst.
  • Modersmålets roll i andraspråksinlärning. En kvalitativ studie om åtta SFI-elevers perspektiv

    En av årets två vinnande uppsatser skrevs av studenter inom VAL, där studenterna har undersökt modersmålets roll i andraspråksinlärning. 

Sidan uppdaterad 2018-08-30